Olika vetenskaper behöver olika metoder

Naturvetenskaperna testar hypoteser och upptäcker naturlagar medan humanvetenskaperna vill förstå meningen med människors handlande.

Naturvetarna använder sig ofta av experiment för att på så sätt skapa empiri, det vill säga de data som forskningen bygger på. Empiri betyder ‘erfarenhet’ och är det som vi observerar, till exempel att en vattenmolekyl är uppbyggd av två väteatomer och en syreatom.

Embed from Getty Images

Även humanvetare har empiri som grund för sin forskning, men denna empiri hittas (ibland) i källor, till exempel i en historisk dagbok. Då utgörs empirin av det som står i källorna, till exempel att Anne Frank berättar i sin dagbok om de gula stjärnorna som judarna tvingades bära under andra världskriget.

Embed from Getty Images

Naturvetarna är ute efter abstraktion där de kan se “det generella i det speciella”. Humanvetarna intresserar sig för de konkreta detaljerna i empirin, som de försöker skapa mening av med hjälp av den hermeneutiska spiralen.

Medan naturvetarna försöker formulera sina iakttagelser i modeller och teorier för att hitta naturlagar som förklarar deras empiri, så är humanvetarna mer intresserade av att förstå detaljerna i källorna, till exempel de gula stjärnorna, genom att sätta in dem i en kontext, i det här fallet Förintelsen. Teoretiska hjälpmedel som humanvetare använder sig av kan (bland mycket annat) vara idealtyper.

En idealtyp kan man använda för att jämföra två företeelser, tider eller länder, till exempel sjukvården under medeltiden och idag, eller mellan Sverige och USA. Då ställer man upp det som är typiskt för de båda sakerna som jämförs, inte några medelvärden. Den medeltida sjukvården byggde på en idé om vätskor i kroppen som nog inte hjälpte de sjuka människorna mycket mer än slumpen, som ställs mot den på vetenskap underbyggda moderna medicinen med penicillin och andra läkemedel. Den svenska allmänna sjukvården kan ställas mot den amerikanska som bygger på privata sjukförsäkringar.

Embed from Getty Images

Den antika filosofen Demokritos söker efter platsen för gallan, en av de fyra vätskorna som enligt humoralpatologin behövde vara i balans för att människan skulle vara frisk.

Min uppdelning av naturvetare mot humanvetare är faktiskt ett bra exempel på en idealtyp.

Som sammanfattning kanske man kan säga att naturvetare är ute efter att förenkla verkligheten genom att generalisera empirin till naturlagar. Humanvetare försöker snarare problematisera verkligheten genom att ifrågasätta empirin.

En del, men inte alla, filosofer försöker överbrygga denna uppdelning. Vanligen brukar de då mena att även humanvetare använder sig av hypoteser. Om all vetenskap kan inordnas under samma vetenskapliga paraply kanske det blir lättare att skilja vetenskaper från pseudovetenskaper. Dessutom kanske också humanvetare kan få höjd status, eftersom det vetenskapliga idag klingar mycket högt.

Karta över Vetenskapsteori