Olika syften skapar olika vetenskaper

En vanlig indelning av vetenskapen är den mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Arketypen av forskaren torde vara naturvetaren som gör experiment. När kallades till exempel senast en litteraturvetare för ett vetenskapligt geni?

Embed from Getty Images

Självfallet är skillnaderna mellan vetenskaperna stora och man kan dela in dem på en mängd olika sätt: vad de studerar, hur de studerar det, vad ämnet syftar till och så vidare.

I grunden tycker jag att det är klokt att se likheterna mellan vetenskaperna, men för att kunna göra det måste vi kanske börja med det som skiljer sig åt. De kontraster som jag lyfter fram här är förenklade, ibland extremt förenklade, så det går att hitta motexempel mot praktiskt taget allt som jag tar upp. Men dessa exempel kanske kan få vara en utgångspunkt …

Olika syften för naturvetare och humanvetare

Idag är en vanlig uppdelning den mellan naturvetenskap och humanvetenskap (där både humaniora och samhällsvetenskaper ingår). Gränsen mellan dem kan dras mellan studier av verkligheten inklusive människan som fysisk varelse och studier av människan som social eller kulturell varelse. Det finns förstås discipliner som ligger i gränslandet, som till exempel psykologi och pedagogik, men få teorier kan appliceras på båda områdena.

Positivism

Positivismen är en vetenskaplig inriktning som – väldigt förenklat – går ut på att observera och mäta saker med hjälp av kvantitativa metoder.

Själva namnet har dock blivit något av ett skällsord.

Idag diskuteras denna vetenskapsteoretiska inriktning sällan särskilt mycket utan den har tagits mer eller mindre för given av många vetenskapliga discipliner och är mest närvarande inom naturvetenskapen, även om det finns drag av den även i humanvetenskaper.

Hermeneutik

Hermeneutiken är en tolkningslära som ställer upp regler för hur man kan och bör tolka texter och bilder. Den brukar av tradition knytas till humanvetenskaperna, men det vore kanske bra om även naturvetarna bekantade sig med den – eftersom även de tolkar.

Den hermeneutiska cirkeln eller spiralen är kanske det mest kända hjälpmedlet som bland annat handlar om att vi måste ha en helhet för att kunna förstå en detalj. Du har med dig tidigare kunskap (som brukar kallas för förförståelse när det handlar om den hermeneutiska spiralen) som hjälper dig att – tillsammans med kontexten (helheten) – tolka detaljerna. Tolkningen skapar en förståelse hos dig för det du ser.

Det är inte alltid som du kan göra en rimlig tolkning utifrån bara en detalj. Det kan följande Tiktok få illustrera (Varning: Väldigt högt ljud!):

I Tiktoken ser vi följande:

  1. Den första detaljen: Du ser två svartklädda och allvarsamma män gå mot en husdörr.
  2. Du har en förförståelse (tidigare kunskap) om detta utifrån deras kläder och uppträdande: Det är begravningsentreprenörer som ringer på dörren.
  3. Din förståelse (tolkning) av scenen är att de ska hämta en avliden person.
  4. Den tolkningen bekräftas när du får höra att de ska hämta kroppen (av en avliden person).
  5. Sedan får du ytterligare en detalj: Mannen säger att de är lite tidiga.
  6. Nu blir det svårt att förstå vad som händer, eftersom det inte passar in med de andra detaljerna.
  7. Därefter får du ytterligare en detalj: Det är mannen i dörren som de ska hämta.
  8. Därför tolkar du nu scenen med dina tidigare kunskaper som ett misstag från deras sida.
  9. Men till sist får du ännu en detalj: En kvinna som frågar om de kan komma tillbaka om tio minuter.
  10. Din förståelse av situationen borde nu bli: Hon har planerat att mörda sin man, men var lite för sen och därför ska hon nu gå in och slå ihjäl sin man, så att de kan ta med sig kroppen.

Förklara och förstå

Ofta brukar man karaktärisera de olika vetenskaperna med begreppen förklara och förstå. Då brukar man mena att naturvetarna vill förklara verklighetens naturlagar genom att undersöka de kausala samband de hittar i naturen: Äpplet föll i huvudet på Newton på grund av gravitationen.

Humanvetarna vill istället förstå varför människor handlar som de gör – idag eller tidigare: Varför startade andra världskriget?

Embed from Getty Images

Neville Chamberlain och Adolf Hitler innan Chamberlain uttalade de ödesdigra orden: “Peace for our time!”

Cynikern kan förstås hävda att naturvetarna är fast i teoriernas tyranni som ska slå fast att X orsakar Y och mäta alla oviktiga detaljer som de kan mäta, utan att veta vad de ska göra med resultaten:

”Jag vet inte om det jag påstår är viktigt, men det är i alla fall sant!”

Samtidigt är samhällsvetarna slavar under sina modeller och humanisterna går lätt vilse i detaljerna med sina subjektiva tolkningar, som de blåser upp till storslagna idéer, men utan att veta om det stämmer, eftersom de bara har ett enstaka belägg för det i en källa som är hundra år gammal:

”Jag vet inte om det jag påstår är sant, men det är i alla fall viktigt!”

Men, skulle man kunna fråga, går det att förklara något som man inte förstår? Kanske gör denna uppdelning det något lättare att förstå skillnaderna mellan de olika vetenskaperna, men det går nog inte att dra det allt för långt.

Karta över Vetenskapsteori