Fri eller styrd forskning?

Eftersom valet av vilken fråga som forskningen ska undersöka beror på ideologier, så kommer olika människor tycka att vissa frågor är viktiga medan andra är mindre viktiga.

Eftersom ytterst få forskare kan bekosta sin forskning på egen hand är forskaren vanligen beroende av en finansiär. Det kan vara:

  • Företag
  • Forskningsstiftelser
  • Stater

Om det är ett företag som står bakom forskningen bör du vara mycket kritisk mot de resultat som publiceras, eftersom företagen tjänar på att hävda sådant som gynnar företaget. Om forskningen inte är granskad av någon oberoende forskare, till exempel genom peer review, bör du inte lita på den. Den kan dock fortfarande vara både bra och sann!

Då är forskningsstiftelser vanligen bättre, eftersom de brukar vara neutrala till ämnet och granskar istället den tänkta vetenskapliga metoden. Men det finns undantag även här.

Stater brukar satsa mycket pengar på forskning, eftersom vetenskap generellt sett gynnar ett lands utveckling. Men ibland blåser de politiska vindarna åt ett särskilt håll, vilket gör att politikerna vill gynna en viss sorts forskning.

Fri forskning

Om forskaren själv får bestämma över sin forskning, så är det frågan om fri forskning.

Generellt sett är den fria forskningen bra för att skapa mer kunskap. Det är där som de nya upptäckterna kan göras och där finns nya lösningar (och problem!). Nackdelen är dock att det blir mycket forskning som ger ointressanta resultat. Kanske upplever inte majoriteten att det är meningsfullt att forska på namngivning av husdjur. Vissa tycker att det är meningslöst att forska inom äldre historia, som antiken eller medeltiden.

Embed from Getty Images

Men även om forskningen i sig inte bidrar särskilt mycket till utvecklingen av samhället, så skapar det kunniga forskare. Jag tror att det är bra om det finns forskning om mycket, till exempel även om äldre historia, även om dessa forskare inte behöver vara särskilt många. Det gör att i alla fall någon känner till området. Jag själv råkar vara medeltidshistoriker, så jag talar kanske i egen sak 🙂

Styrd forskning

Om finansiären försöker styra forskningen på något sätt, så är det fråga om styrd forskning.

Fördelen med denna forskning är att man får svar på relevanta frågor. Men risken är att forskaren fångas i följande ordspråk:

Som man ropar får man svar!

Det finns alltså en risk för att det visserligen produceras mycket forskning, men att det inte blir någon nydanande forskning. Vi får reda på lite mer om det vi redan vet. Det var inte på detta sätt som Copernicus upptäckte att jorden snurrande runt solen!

Embed from Getty Images

Nicolaus Copernicus (1473-1543)

Rimligen måste man hitta en balans mellan den fria och den styrda forskningen. Men jag tror personligen att den balansen ska luta kraftigt mot den fria forskningen.

Karta över Vetenskapsteori