Paradigm

Ett paradigm är ett särskilt sätt att tänka på. Begreppet myntades av vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn i hans bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. I boken vill han förklara varför vetenskapen förändras.

Vetenskapen gör att vår kunskap om världen växer. Det har den gjort sedan skrivkonsten uppfanns, då det blev möjligt att lagra kunskap. Ju mer forskning som genomförs desto mer kunskap samlar vi på oss. På så sätt kan man säga att kunskapen är kumulativ och ökar med tiden.

I många discipliner finns det vid en viss tidpunkt en normalvetenskap, som de flesta använder sig. Denna normalvetenskap – eller detta paradigm – har vissa begrepp och teorier som används för att förklara verkligheten. Vissa metoder är enligt paradigmet lämpliga att använda och vissa problem är intressanta att forska om.

Man kan likna paradigmet med en kameralins: Olika paradigm ser olika saker, vissa saker missförstås och andra ignoreras.

Paradigmen kan dock förändras, vilket följande genomgång av gravitationen belyser:

Genomgången visar att på grund av denna utveckling av vetenskapen och kunskapen är det klokare att säga att kunskap visserligen ökar och ackumuleras över tid, men att det inte sker linjärt, utan att mängden kunskap över tid kan både öka (när forskarna upptäcker nya rön) och minska (när gammal, felaktig kunskap förkastas):

Och om du skulle undra: Ja, detta är en exakt uppskattning av hur kunskapen ökat i samhället de senaste 123, 5 åren. 😉

Karta över Vetenskapsteori