Falsifiering

Följande Tiktok visar på vad falsifiering är i ett nötskal (eller bikupa):

Faktapåståenden är principiellt bevisbara

Faktapåståenden om verkligheten är principiellt bevisbara. Det innebär att det finns ett korrekt svar på om påståendet är sant, även om det kanske inte är möjligt att bevisa. Till exempel har vårt universum funnits en viss tid – men hur många sekunder? Det finns ett svar på denna fråga, men vi kan inte med våra nuvarande metoder ta reda på det.

Embed from Getty Images

Då tangerar vi två viktiga vetenskapliga principer, nämligen verifiering och falsifiering.

Verifiering

Dessa två principer handlar om hur vi kan avgöra vad som är sant. I förstone tycker nog de allra flesta att det klokaste sättet för att avgöra huruvida ett forskningsresultat är sant är att försöka bevisa det (verifiering). Om man lyckas så är det sant! Det är också så vetenskap i praktiken vanligen fungerar: forskaren försöker bevisa sina teorier.

Men det är svårt att veta om man har mätt rätt. Säg till exempel att det är +17 grader Celsius där jag bor just nu. Är det sant? Ja, det står ju + 17 på min temperaturmätare. Men är det 17,0000000000000 grader eller 17,0000000000001 grad? Ytterst få mätvärden lär vara exakta. Och hur ska vi veta det om våra instrument inte kan mäta noggrannare än ett visst omfång?

”You might be wrong by up to half the smallest digit you can descern.”

Hur mycket bevis behövs? Ett populärt sätt att uttrycka behovet av hur mycket bevis som krävs är följande:

Mirakelpåståenden kräver mirakelbevis!

Det ska förstås på följande sätt: Ju märkligare påståendet är (i betydelsen att det går emot vår nuvarande kunskap), desto mer krävs för att vi ska tro på det.

Följande Tiktok belyser dock verifieringens problem:

Falsifiering

Detta är dock en aning naiv inställning till sanningen, nämligen att tro att vi kan veta något med säkerhet. Om du undersöker svanars färger och noterar att alla du sett är vita. Räcker det för att bevisa påståendet att alla svanar är vita?

Det räcker ju med en enda svart svan för att falsifiera påståendet. Om du undersöker alla svanar som finns i världen då? Det måste ju räcka! Men tänk om det föds en svart svan imorgon … Just denna erfarenhet ställdes européer inför tidigare som var helt säkra på att alla svanar var vita, tills de kom till Australien under 1600- och 1700-talen.

Det är faktiskt lättare att falsifiera något än att verifiera det. Det räcker ju med det där enda exemplet för att motbevisa något. Att bevisa något är nog egentligen omöjligt i strikt mening.

Filosofen Karl Popper (1902–1994) menade också att forskare – för att vara vetenskapliga – skulle ägna sig åt att formulera teorier, som de sedan formulerade hypoteser utifrån för att försöka falsifiera teorin. Ju fler falsifieringsförsök en teori klarar av desto starkare eller bättre är teorin.

Följande Tiktok visar ett exempel på ett falsifieringsförsök:

Om jag ska vara petnoga med Tiktoken så är det inte teorin som bekräftas utan hypotesen. “Teorin” lyder (eventuellt):

  • Teori: Hur många gånger du än säger till en kvinna att du älskar henne så kommer hon ändå att hitta de dåliga sakerna.

Utifrån denna “teori” formulerar tiktokaren en hypotes:

  • Hypotes: Om jag skriver “jag älskar dig” fem gånger och “du är en bitch” en gång, så kommer hon att fokusera på “du är en bitch”.

Denna hypotes kunde bekräftas, vilket stärker “teorin”.

Att döda faktapåståenden

För att avgöra om något är sant använder man olika vetenskapliga metoder, allt från mätinstrument för den fysiska världen till källkritik för att avgöra trovärdigheten i texter.

Grundtanken är att faktapåståenden bildligt talat kan dö eller till och med dödas av en forskare. Att ge sig i kast med att massakrera felaktiga faktapåståenden är något bra och ännu mer beundransvärt är det om man gör det med sina egna framlagda teser: kill your darlings!

Embed from Getty Images

Jag lovar! Min nya kostym håller alla hajar borta från dig! Låt mig visa dig …

Vad gör vi med våra falsifierade faktapåståenden?

Om hypotesen falsifieras och alltså inte stämmer överens med verkligheten, så måste man ge upp en av följande:

  • Hypotesen (eller någon hjälphypotes)
  • Falsifieringen i sig själv (det kan ju faktiskt vara så att falsifieringen var felaktig)

Det är ibland möjligt att rädda en falsifierad hypotes (och ge teorin konstgjord andning ett tag till). Om man lägger till en hjälphypotes för att ”rädda” hypotesen kallas den ad hoc-hypotes. Det innebär att man lägger till något till hypotesen eller teorin.

Antag att vi har en teori som påstår att kvinnor är underordnade män. Men ganska snabbt hittar vi exempel på kvinnor som haft mycket makt genom tiderna, till exempel drottningar. Då skulle man kunna försöka rädda teorin genom att säga att teorin inte gäller drottningar. Men sådana tillägg försvagar teorin. Ju fler ad hoc-tillägg desto svagare teori.

Att försöka rädda en teori med ad hoc-plåster räcker kanske inte i längden …

Falsifiering kommer att leda till ”det naturliga urvalet av hypoteser”.

Karta över Vetenskapsteori

  • Läs mer om Ad hoc som en del av Retorikanalys!