Systematisk forskning

För att kunna vara säker på att dina resultat är korrekta, så behöver du bedriva systematisk forskning. Det handlar om att ha samma definitioner och att göra på samma sätt hela tiden.

Anledningen till detta är att det är lätt att du tar fel. Dina sinnen kan nämligen lura dig. 1600-talsfilosofen René Descartes menade att vi inte kan lita på våra sinnen. En pinne som förs ned i vatten ser till exempel böjd ut. Och kan vi vara säkra på att våra sinnen inte förvrids av en ond och illvillig ande? Det enda som vi kan vara säkra på enligt honom är: Cogito, ergo sum (latin för ’jag tänker, alltså existerar jag’).

Jag personligen tror dock att vi kan vara hyggligt säkra på betydligt fler saker.

Följande Tiktok kan få illustrera hur dina sinnen lätt kan förledas:

En variabel åt gången

Undersök en variabel åt gången, annars kan du inte veta vad det var som påverkade.

Om du vill avgöra (falsifiera!) om en viss diet leder till viktminskning så ska du bara byta ut dieten, till exempel att äta mycket morötter, och låta försökskaniner göra detta. Men sedan ska de leva sitt liv precis som de brukar – sitta i soffan och slösurfa eller gå till gymmet som de brukar.

Om någon skulle ta sig i kragen i samband med att hen prövar den nya dieten och börjar gå till gymmet, så kan du inte veta om det var dieten eller träningen som ledde till en eventuell viktminskning.

Det kan sammanfattas i begreppet ceteris paribus, som betyder just “allt annat lika”, och som är en viktig vetenskaplig princip.

Ett problem med detta är att det är svårt att genomföra det på människor, eftersom de kanske inte gör som du vill.

Kanske kan man säga att detta är naturvetenskapernas styrka och humanvetenskapernas svaghet.

Anekdotisk bevisföring

Motsatsen till systematisk forskning är anekdotisk bevisföring. Det är ofta en enskild erfarenhet, ofta i form av en berättelse som består av någon eller några personer som gör eller råkar ut för något, inte sällan någon i berättarens närhet:

“Min morfar har rökt hela livet och han har aldrig haft några hälsoproblem, så det innebär att rökning inte är farligt.”

Det är en annan sak att illustrera något med en anekdot, då kan de vara mycket användbara till exempel för att lära ut en underliggande princip. Men om man använder bara dem som underlag för forskning brukar de leda till förskräckligt dåliga resultat.

Under Metoo-rörelsen systematiserades de enskilda berättelserna (som tidigare nog betraktats som anekdoter och därför inte tagits på allvar) till en mer systematisk ”berättelse” (narrativ) om manlig makt och kvinnlig underordning. Räcker de för vetenskapliga anspråk? Vi får se …

Men kom ihåg vad professorn i psykologi Susan Fisk en gång sa:

”The plural of anecdote is not data, and the plural of opinion is not facts. Quality peer-reviewed scientific evidence accumulates into knowledge.”

Karta över Vetenskapsteori