Validitet och reliabilitet

Ett sätt att både kontrollera sina egna undersökningar och andras är att fundera över undersökningarnas validitet och reliabilitet.

Validitet

Validitet handlar om du faktiskt undersöker du det du vill undersöka. Det kanske låter lite konstigt att fundera på om du verkligen undersökt det du ville undersöka, men det är vanligare än vad man kan tro.

Om du vill undersöka makt mellan män och kvinnor och gör det utifrån hur mycket de betalar i skatt, så har din undersökning inte jättehög validitet. Det är sant att pengar kan användas för att påverka andra människor (som är definitionen av makt), men makt innebär mer än bara pengar, eftersom du kan påverka människor på andra sätt än med pengar. Men det är kanske lätt att få tag på den typen av empiri, till exempel utifrån statistik från Skatteverket.

Reliabilitet

Reliabiliteten handlar om hur noggrann och korrekt din undersökning är. Finns det felkällor i form av dina mätinstrument, mätningar eller dina beräkningar?

Du ska kanske mäta temperaturförändringar och använder en termometer som du läser av med ögat – hur noggrant kan du avläsa den?

  • +/- 1 en grad
  • +/- 0,1 grader

Här har du (minst) två möjliga problem:

  • Hur exakt är termometern?
  • Hur exakt kan dina ögon läsa av?

Tillsammans ger validiteten och reliabiliteten en uppfattning om hur bra din undersökning är. En del undersökningar kan ha mycket hög reliabilitet, men om validiteten är låg, så blir slutbetyget ändå lågt.

Skallmätningar, som freneologer använde sig av hade ofta mycket hög reliabilitet. Det gjordes mycket noggranna mätningar av skallarna, men validitet var obefintlig, eftersom skallens form inte korrelerar med intelligens eller andra mentala förmågor. Det var kort sammanfattat dålig vetenskap eller till och med pseudovetenskap.

Karta över Vetenskapsteori