Att tolka ett resultat

När du är klar med din undersökning så har du ett resultat. Det kan handla om hur många människor som handlade på ett visst sätt, vid vilken temperatur som ditt preparat fattade eld eller hur den historiska källan förklarar varför Vietnamkriget slutade.

Men vad betyder det resultatet? Vilka slutsatser kan du dra av det? Det är nu som du måste tolka det, oavsett om du är historiker, psykolog eller kemist.

Det finns två stora problem med att tolka resultat.

  • Ett resultat i sig är jättesvårt att förstå.
  • Du är subjektiv.

Ett resultat i sig är jättesvårt att tolka

Vad innebär det till exempel att 5 % av de tillfrågade i USA hade rätt på följande fråga, som Hans Rosling ställt till mängder av människor världen över:

Under de senaste 20 åren har andelen människor som lever i extrem fattigdom i världen …?

A) Nästan fördubblats.

B) Förblivit i stort sett densamma.

C) Nästan halverats.

Är det mycket eller lite? Innebär det att amerikaner är kunniga eller okunniga? Det är faktiskt jättesvårt, egentligen omöjligt, att svara på utan att jämföra med något.

Embed from Getty Images

Om du gör en jämförelse blir det lättare, eftersom du då får ett slags kontext att tolka resultaten i:

  • I Sverige hade 25 % av deltagarna rätt (som för övrigt var det bästa resultatet av alla länder).
  • I Ungern hade 2 % av deltagarna rätt (som var det sämsta resultatet).

Nu blir det betydligt lättare, eller hur? Nu kan du säga att det var något bättre än för Ungern, men avsevärt sämre än Sverige. USA ligger någonstans mittemellan. Rätt svar är för övrigt C, att den extrema fattigdomen nästan halverats. Ska vi säga att amerikaner är “halvkunniga” om förhållanden i världen?

En annan jämförelse som Rosling gör är den med chimpanser. Även om han nu inte låtit göra den här typen av enkäter på chimpanser, så kan man väl rimligen utgå ifrån att deras svar skulle vara helt slumpmässiga. Det innebär att chimpanserna skulle välja alternativ C i 33 % av fallen. Därmed skulle de vinna mot alla länder som fått göra denna undersökning, till och med slå duktiga Sverige med god marginal.

Nu låter det fullständigt orimligt att kalla amerikaner för “halvkunniga”. De är snarare gravt okunniga. Men vad ska vi då kalla chimpanserna?

Embed from Getty Images

Vinnaren i kunskapsmätningen!

Det enklaste sättet att förstå dina resultat är att jämföra dem med något (som är jämförbart):

  • Jämför din grupp med en annan.
  • Jämför en bransch med en annan.
  • Jämför ett område med ett annat.
  • Jämför en tid med en annan.
Embed from Getty Images

Jämför skor om det är rimligt!

Ju fler jämförelser du gör desto bättre. Om du vill undersöka barnuppfostran i Sverige idag så kan du till exempel jämföra det med:

  • Barnuppfostran i ett annat land.
  • Barnuppfostran i Sverige i en annan tid.
  • Hunddressyr.
Embed from Getty Images

Följande Tiktok kan få illustrera varför du ska göra relevanta jämförelser:

Men en varning är på sin plats: Beroende på vad du väljer att jämföra med så kommer det att påverka hur du uppfattar ditt resultat. Ett klassiskt reklamknep är att använda kontraster – genom att jämföra din egen produkt med en dyrare, så kan du få din produkt att verka vara billigare.

Vem är mest generös?

  • Kalle ger dig 100 kronor!
  • Stina ger dig 10 kronor!

Jag gissar att du säger Kalle!

Men Kalle hade 1000 kronor och Stina bara 10 kronor …

Du är subjektiv

Du påverkar dina tolkningar genom dina tidigare kunskaper, ditt val av perspektiv, dina åsikter och vilken kontext du hittar (till exempel för jämförelser).

Eftersom jag har använt två hela tankeredskap till just tolkningar, så föreslår jag att du läser dem, om du är intresserad av att lära dig mer om tolkningar.

Karta över Vetenskapsteori

  • Läs mer om Ensamma tal som en del av Vetenskapsteori!
  • Läs mer om Kontraster som en del av Kritisk bildanalys!
  • Läs mer om Tolkningar som en del av fakta, åsikter och tolkningar!
  • Läs mer om Tolkningar som en del av Läsförståelse!