Mätskalor

Det går också att manipulera människor med hjälp av olika mätskalor. Det handlar om hur vi mäter saker och ting, för det är inte alltid vi mäter i centimeter, grader Celsius eller i år.

Det finns olika typer av mätskalor som innehåller olika mycket och olika typer av information. De har olika egenskaper kan man säga:

Nominalskala

En nominalskala samlar saker som saknar de tre egenskaperna rangordning, ekvidistans och absolut nollpunkt. Du kategoriserar något som en viss kategori.

Som ett exempel skulle kunna vi kunna använda glass som en nominalskala. Hur mäter vi det? Det finns förstås olika sorters glass som du kan kategorisera, som vanilj, choklad, hallon eller min favorit – pistageglass. Men ingen av dessa kan ju sägas vara mer eller mindre glass än de andra. De saknar alltså rangordning.

Och om något inte har rangordning, så kan det inte heller ha ekvidistans eller en absolut nollpunkt.

Visst skulle du kunna mäta mängden glass i till exempel volym (liter) eller vikt (kilogram). Men då är det inte glass du mäter utan volymen eller vikten glass.

Nominalskalan skulle också kunna kategorisera politiska partier som konservativa, liberala eller socialistiska.

Ordinalskala

En ordinalskala rangordnar något, till exempel med hjälp av måtten mycket dåligt, dåligt, okej, bra och mycket bra. Mätresultaten ordnas hierarkiskt.

Och om vi skulle vara hårdföra glassentusiaster och införa en rangordning för glassarna utifrån hur bra de smakar, så har vi gått från att ha en nominalskala till att ha en ordinalskala.

Antag att vi bedömer pistageglassen som den godaste glassen. Ja, något annat vore ju förstås inte rimligt. Vaniljglassen är okej och chokladglassen är äcklig. Då har vi en rangordning.

Men det är inte möjligt att säga hur mycket godare pistageglassen är. Vi vet bara att den är godare. Det saknas nämligen det som kallas ekvidistans.

Medaljörerna i sporttävlingar är också bra exempel på en ordinalskala. Vi vet bara att Usain Bolt stod överst på prispallen 2009 som guldmedaljör på 100 m. Kanske råkar vi veta att han vann på makalösa 9,58 sekunder. Men vi fick aldrig reda på vid prisutdelningen hur mycket snabbare han var än tvåan.

Embed from Getty Images

Intervallskala

Intervallskalan har ekvidistans, den kan säga hur långt avståndet är mellan två kategorier. En termometer visar ju hur många grader varmt (eller kallt) det är. Du kan nu säga mer än att + 10 är varmare än + 4. Du kan säga att det är 6 grader varmare.

Men observera att nollpunkten är godtyckligt satt på Celsiusskalan, då vatten fryser till is. Det finns alltså ingen nollpunkt i egentlig mening.

Förklara följande Tiktok med hjälp av mätskalor:

Den använder två olika mätskalor, en nominalskala (för kriminella) och, gissar jag, något slags intervallskala för kockar och artister. Samma principiella problem finns med den så kallade dubbla standarden, som innebär att en man som har sex med många kvinnor blir en respekterad “kvinnokarl”, medan en kvinna som gör samma sak med män istället blir en “slampa”. Mannen skulle dessutom kanske kallas för homosexuell – eller något ännu värre – om han hade sex med en enda man …

Kvotskala

Med kvotskalan får du även en absolut nollpunkt. Kelvinskalan som också mäter temperaturen har en riktig nollpunkt, vid motsvarande -273,15 grader.

Det blir sällan bra att blanda olika mätskalor, som följande Tiktok visar:

Svar: Eleven låtsas att båda mätskalorna är kvotskalor med absoluta nollpunkter, trots att ingen av dem har någon absolut nollpunkt.

Öva på mätskalor

Pröva själv – Tolka statistik – Övning 19

Karta över Tolka statistik