Vilka kategorier används?

Eftersom statistik handlar om att förenkla världen, så måste en mängd olika data klumpas samman. Då gäller det att välja användbara kategorier.

Istället för att visa livslängden för alla enskilda människor så räcker det vanligen att slå ihop alla människor till ett medelvärde. Men om det visar sig att kvinnor lever längre än män, finns det kanske goda skäl att redovisa dem var för sig. Men vilka kvinnor och vilka män?

Den 837:e anledningen till att kvinnor lever längre än män (kategorin oförsiktighet?) kanske antyds i denna Tiktok:

Kategorier

Statistik använder sig alltid av kategorier. För att det ska vara möjligt att tolka statistiken på ett korrekt sätt måste alla kategorier vara glasklara. Helst ska kategorierna vara tydligt åtskilda, men om de ändå överlappar varandra så måste du berätta det!

Till exempel kanske du letar igenom statistik över avlidna människor och hittar en tabell med kategorierna “trafikolyckor” och “självmord”. En person som begår självmord genom att medvetet köra av vägen kan hamna i båda kategorierna.

Berätta vilka kategorierna är!

Eftersom statistik använder sig av kategorier måste du berätta vilka kategorierna är!

Du kan mörka och försvåra användningen av statistiken genom att inte etikettera kategorierna.

Du kan manipulera kategorierna genom att rama in dem med hjälp av språket (framing på engelska): Ska vi mäta kriminalitet eller laglydighet?

Embed from Getty Images

Nu ska jag bevisa följande påstående:

Grupp A är 8 % laglydigare än grupp B, samtidigt som grupp B är 140 % brottsligare än grupp A.

I en viss grupp, låt oss kalla den A, är 95 % laglydiga och i en annan grupp, B, 88 %. Det innebär att A är 8 % (eller 7 procentenheter) “laglydigare” än grupp B. Det låter inte som särskilt mycket.

Men om vi vänder på det och mäter kriminalitet så får vi följande tal: I grupp A har 5 % dömts för brott, medan det är 12 % i grupp B. Då är grupp B 140 % (eller 7 procentenheter) brottsligare än grupp A.

Det är samma tal men det låter väldigt olika, beroende på vilket perspektiv vi använder (laglydig eller brottslig).

Observera att jag här använder begreppet laglydig i bemärkelsen att personerna inte är dömda för brott – de kan ju fortfarande ha begått brott, men brotten kanske inte upptäckts, anmälts, åtalats eller dömts.

Embed from Getty Images

Du har en inbyggd instinkt för att kategorisera

Det verkar som att vi har en inbyggd instinkt för att kategorisera och generalisera det vi upplever. Några principer som din hjärna använder sig för att göra detta är bland annat:

  • Helheter

Din hjärna försöker nästan alltid sätta ihop de detaljer den hittar till en större helhet. Ju färre detaljer den har desto sämre brukar resultatet bli.

Vad ser du på följande bild?

Jag tror att du ser en liggande åtta eller tecknet för oändlighet. Men det är det inte, eftersom det saknas en bit av figuren för att den ska bli hel. Men din hjärna fyller i tomrummet och skapar en liggande åtta eller oändlighetstecknet.

  • Chunking

Chunking innebär att din hjärna skapar meningsfulla enheter av små detaljer. Detaljerna grupperas till större helheter som är meningsfulla.

Följande siffror säger dig förmodligen inte särskilt mycket:

468121212

Men följande siffror blir meningsfulla för dig, eftersom du nu ser att det rör sig om ett telefonnummer med landskod, områdeskod och abonnentnummer:

+46-(0)8-12 12 12

Generalisera och nyansera

När du kategoriserar ersätter du detaljerna med något annat, en större helhet. Detta kan också kallas för att du generaliserar. Du förenklar genom att ta bort alla nyanser så att du har något som är hanterbart. Det kan vara både genomsnitt och stereotyper. Båda gör det lättare för dig att orientera dig i världen.

Att generalisera och att nyansera är varandras motsatser.

Ifrågasätt kategorierna

En klok strategi att använd när du ska tolka statistik är att ifrågasätta de kategorier som statistiken använder. Ibland är de självklara.

Ibland funkar inte dina kategorier med andras indelningar, som vi kan se i denna Tiktok:

Ställ frågorna:

  • Varför just dessa kategorier?
  • Vilka andra möjliga kategorier finns det?

Det kan nämligen vara så att dina kategorier döljer andra – viktigare – kategorier. Att kategorisera användandet av en järnpanna över eld för att värma vatten som en kulturell egenhet är oklokt. Det handlar nämligen inte om kultur utan om ekonomi och inkomst. I alla kulturer med små ekonomiska resurser gör man på detta sätt. När ekonomin förbättras övergår man först till att använda gasspis och sedan elspis.

Kultur eller ekonomi?

Föreställningar om att kvinnor är (eller i alla fall bör vara) underordnade män är inte kopplade till någon särskild kultur, varken muslimsk, asiatisk eller afrikansk. Det är uttryck för samma genuskontrakt som var utbrett i Sverige för 60 år sedan.

  • Ska vissa kategorier slås ihop eller delas upp?

En kategori kan dölja skillnader inom kategorin, till exempel invandrares brottslighet. Det kan finnas stora skillnader mellan olika grupper inom kategorin. Och det är stora skillnader inom gruppen invandrare. Vanligen menar nog de flesta invandrare från “konstiga” länder, vanligen utomeuropeiska, och inte norrmän, danskar eller finnar som flyttar till Sverige.

Dessutom blir kategorin “invandrare” problematisk när statistiken ska förklaras. Det finns nämligen ett samband mellan gruppen invandrare och ökad kriminalitet. Kriminologer brukar dock förklara detta samband med bostadsområde och inte etnicitet. De flesta – såväl svenskar som “invandrare” – som bor i ett dåligt område begår i genomsnitt fler brott. Eller enklare uttryckt: Om du bor i ett kriminellt område och är fattig, så ökar risken för att du dras in i kriminalitet jämfört med om du hade bott i ett välbärgat villaområde.

Kriminellt område?

Ett redskap som kan hjälpa dig att sortera bland kategorierna är begreppshierarkier, som kan hjälpa dig att hitta över-, under- och sidoordnade kategorier – som kanske är bättre än de du redan har.

Öva på kategorier

Pröva själv – Tolka statistik – Övning 2

Karta över Tolka statistik