Tankemodeller

Bilder är oerhört bra för ditt minne och många gånger också för förståelsen, eftersom du har ett effektivt bildminne. Det finns en anledning till att man brukar säga:

En bild säger mer än tusen ord.

Ett sätt att hjälpa hjärnan att förstå hur alla pusselbitar hänger ihop är att använda tankemodeller.

Pröva själv – Studietekniker – Övning 3

Den vanligaste och mest kända tankemodellen är mind mapen, men det är samtidigt ofta den sämsta tankemodellen, eftersom den sällan hjälper din hjärna att förstå. Det finns många andra tankemodeller som vanligen är effektivare för lärandet.

Tidigare har du fått lära dig att det är väldigt bra för förståelsen om du organiserar din kunskap. Det är just detta som tankemodeller är bra till. De kan också, liksom sammanfattningar, hjälpa dig att hitta helheten. De är bra att använda eftersom du – bokstavligen – kan se hur begreppen är kopplade till varandra.

Om det är så att du varit noggrann och redan organiserat dina anteckningar, så kommer det att hjälp dig väldigt mycket nu.

Ett grundtips är att inte ha för mycket information i tankemodellen, eftersom det kan motverka syftet. Då kan du få en massa träd som skymmer skogen!

Embed from Getty Images

Det här är för mycket information.

Det finns en mängd olika tankemodeller och här kommer några som är bra att kunna använda:

Tidslinje

Tidslinjen visar framförallt i vilken ordning någonting sker. Den är vanlig i historiska ämnen. Här är en över ekonomins utveckling:

Tidslinjen kan byggas ut till en mer avancerad modell, nämligen den jämförande tidslinjen:

Mind map

Den klassiska mind mapen visar hur begrepp associeras med varandra. Den är enkel och bra att använda, till exempel när du vill värma upp hjärnan, men den organiserar inte kunskaperna.

En mer utvecklad tankemodell är den strukturerade mind mapen som både visar och ordnar begreppen.

Begreppshierarki

Ett väldigt bra redskap för att organisera begrepp på är begreppshierarkin. Med en sådan kan du se hur begreppen hänger ihop genom att koppla ihop dem som under-, över- och sidoordnade begrepp.

Begreppscirklar

Ett alternativ till begreppshierarkin är begreppscirklarna, som också visar hur begreppen hänger ihop (med över- och underordnade begrepp), men som samtidigt kan visa omfattningen av begreppen:

Ibland går olika begrepp delvis in i varandra och det kan vara svårt att få en god överblick utan en grafisk tankemodell. Begreppscirklarna kan hjälpa till med det:

Venndiagram

Venndiagrammet är en mina personliga favoriter eftersom den är så snabb, tydlig och enkel. Den använder du när du ska jämföra två eller flera saker. Det du jämför kan vara praktiskt taget vad som helst: Djur, företag, länder, historiska tidsepoker, kemiska formler och så vidare.

Du får snabbt en överblick så att du kan analysera det som är gemensamt och det som är unikt:

I följande Tiktok finns det bästa Venndiagrammet som jag sett hittills:

Korstabellen

En mycket användbar tankemodell är fyrfältaren eller korstabellen som den också kallas. Den har vi redan tittat på under sammanfattningar, eftersom den kan användas till just det. Men dess styrka är att den hjälper dig att analysera något.

Liksom venndiagrammet kan den byggas ut med flera variabler – här är det bara fantasin som sätter gränser. Du kan göra en 10-fältare, 16-fältare eller en 144-fältare om du vill. Men jag tror att de senare blir extremt svåra att använda i det verkliga livet.

Du använder korstabellen på följande sätt: Välj vilka variabler som du vill analysera och skriv ner dem på de olika axlarna, till exempel hur viktigt något är och hur bråttom det är:

Ta för vana att använda dig av denna fyrfältare när du ska planera vad du behöver göra (som använder de två variablerna viktighet och brådska):

Eller om du vill analysera olika länder, här med hjälp av en 16-fältare:

Korstabellens värden kan egentligen vara vad som helst: Ett begrepp, ett tal, O eller 1, ja eller nej.

Flödesschema

Om du vill se hur något leder från en sak till en annan så är flödesschemat bra att använda. Ibland visar det kopplingarna kronologiskt (A kommer före B) och ibland orsaksmässigt (A leder till B).

Öva på tankemodeller

Pröva själv – Studietekniker – Övning 4

Karta över Studietekniker

  • Läs mer om Bildminnet som en del av Konsten att lära!
  • Läs mer om Bearbetning som en del av Konsten att lära!
  • Läs mer om Förståelse som en del av Konsten att lära!