Sökläsning

Börja med innehållsregistret (som brukar finnas i slutet av boken)! Sedan kan du kolla innehållsförteckningen (i början av boken) för att se i vilket kapitel ditt begrepp troligast finns. Därefter kan du börja med den egentliga sökläsningen.

När du läser en text sökande, så låter du ögonen svepa över sidorna (på samma sätt som med skumläsningen) tills du hittat vad du letar efter, ofta svaret på en fråga. Ett bra sätt är att leta efter nyckelord.

När du hittat begreppet du söker efter, så läser du texten före och efter begreppet. Du går helt enkelt över till en empatisk läsning.

Observera att sökläsningen fungerar bra för att svara på dåliga frågor, men fungerar dåligt för att svara på bra frågor. Den fungerar bara bra för att svara på faktafrågor (som står i texten):

  • När levde Sigmund Freud?
  • Vad är en syra?
  • Vilka var orsakerna till första världskriget? 

Den fungerar dåligt för att svara på förståelsefrågor (då du själv måste dra slutsatser av det du läst):

  • Vilka personliga motiv tror du att Freud hade för att utveckla psykoanalysen? Om det inte står i texten.
  • Sammanfatta texten om syror och baser! Om det inte finns en sammanfattning.
  • Rangordna orsakerna till första världskriget! Om det inte finns en uppräkning av dem utan att du själv måste räkna ut dem.

Användningsområden för sökläsning

  • När du söker efter något särskilt i texten, till exempel svaret på en fråga.
  • När du ska excerpera ditt källmaterial inför en vetenskaplig undersökning.

Karta över Lässtrategier

  • Läs mer om hur frågor kan användas för lärande med hjälp av Blooms taxonomi som en del av Konsten att lära!