Wikipedia

Wikipedia är en fantastisk hemsida! Grundtanken är att människor ska hjälpa varandra med kunskap. Den som är kunnig inom ett område förklarar för någon som inte har kunskapen. Gratis och tillgängligt för alla!

Men det finns problem med Wikipedia också. Dessa problem har att göra med att inte alla människor är experter på det som de skriver om. Och ibland – särskilt när det gäller kontroversiella ämnen – vill de luras, eftersom de har en stark åsikt om ämnet.

Wikipedia är världens största uppslagsverk – någonsin.

I skolan fick du säkert höra: Du får inte använda Wikipedia till ditt skolarbete. Samma sak upprepas vid universiteten. Det finns många och goda skäl till denna inställning. Dels att kunskaperna inte alltid är säkrade eller ens förhandsgranskade, dels att du förväntas att lära dig att inhämta kunskaper på olika sätt.

Men proffsen använder Wikipedia – på ett smart sätt.

Embed from Getty Images

Det finns krav på artiklarna i Wikipedia. Till exempel följande:

  • NPOV (neutral point of view).
  • No original research. All information måste komma från en publicerad och pålitlig källa.
  • Kontrollerbarhet. Läsaren måste kunna kontrollera att informationen kommer från en pålitlig källa.

Men frågan är förstås hur bra dessa krav efterlevs …

Wikipedia är problematiskt för att det är så stora skillnader mellan olika artiklar. En del är skrivna av experter och skulle utan problem kunna publiceras i ett uppslagsverk, medan andra är satir (och som ännu inte upptäckts).

Som tur är finns det många som granskar ändringar och tillägg på Wikipedia. Engelska Wikipedia hade till exempel år 2019 hela 1200 administratörer (som har extra befogenheter att ändra, ta bort och låsa artiklar). Artiklar med kontroversiella ämnen kan låsas (på ett antal olika sätt), som till exempel Koranen och Big bang. Det finns 35 miljoner registrerade wikipedianer (engelska Wikipedia 2019) varav 134 000 var aktiva under en och samma månad 2019.

Hur använder proffsen Wikipedia?

  • De kollar diskussionsfliken där de kollar varningssymbolerna längst upp:

  • De kollar historiken där många ändringar tyder på ett kontroversiellt ämne:

  • De kollar referenserna längst ner i artikeln för att gå vidare från dem – om de hittar en trovärdig länk:

  • Ibland struntar de i själva artikeln.
  • De använder Wikipedia som en ingång i ämnet.
  • De ser inte Wikipedia som en samling av fakta, utan som faktapåståenden som måste dubbelkollas mot trovärdiga källor.
  • De använder inte Wikipedia om det är viktigt att informationen är korrekt.

Se det som en guide som visar var du kan hitta mer information!

Karta över Lässtrategier