Debattartikel

En debattartikel vill påverka dina åsikter om något.

Författaren har en stark åsikt för eller mot något, som sammanfattas i en tes som texten handlar om. På grund av de starka åsikterna finns det praktiskt taget alltid värdepåståenden i sådana texter och författaren tjänar alltid på att hävda det som står i texten.

Embed from Getty Images

Texten burkar innehålla argument för och emot tesen, där argumenten mot den egna tesen brukar vederläggas mer eller mindre enkelt.

Poängen är att påverka läsaren med mer eller mindre justa medel. Därför brukar debattartiklar innehålla diverse olika retoriska fin- och fulknep.

Trots att vetenskapen ska bygga på fakta och objektivitet debatteras även vetenskapliga teorier. Då tar forskaren ställning för en viss åsikt, till exempel en teoribildning eller en viss sida i en kontrovers. Vetenskapliga debatter brukar – till skillnad från vanliga debatter – bygga på argument snarare än retorik. Men undantag finns.

I de vetenskapliga debatterna finns ofta de stora tänkarna, men dessa böcker är sällan tillrättalagda för studenter, utan är skrivna för författarens kolleger, vilket ofta gör dem svåra, ibland nästintill obegripliga – till exempel Foucault, Habermas, Kant och så vidare. Ståndpunkterna är ofta kontroversiella.

Debattartiklar är ofta uppbyggda enligt följande modell (även om det förstås kan förekomma många fler än bara tre argument och ett motargument):

Först presenteras tesen, vilket är det budskap som du vill att läsaren övertygas om att hålla med om.

Du börjar med ett starkt argument – som din läsaren kommer att komma ihåg eftersom det kommer först.

Ditt svagaste argument placerar du i mitten, eftersom det enklast kommer att glömmas bort.

För att visa att du är nyanserad (vilket du förstås inte är, men det stärker ditt ethos!) så kan du ta upp motståndarens argument – så starka som möjligt, men som du samtidigt kan smula sönder.

Ditt starkaste argument, som gärna får ha pathoskaraktär, ska komma sist – det är nämligen det som dina åhörare kommer att minnas.

Slutligen återupprepar du testen, så att din läsare kommer ihåg det.

Detta upplägg bygger på det som inom minnesforskningen kallas för seriepositionseffekten.

Karta över Lässtrategier