De sju lässtrategierna

Du läser texter på olika sätt beroende på vad för slags text det är. Ett flört-sms från pojkvännen läser du på ett sätt, instruktionen till nya mobilen på ett annat och kurslitteraturen till tentan på ett tredje.

De olika texterna kan ha olika syften, vilket påverkar hur du kan tolka dem, men även du kan variera dina syften med de olika texterna. Det skapar andra läsningar.

Det viktiga att komma ihåg är att det inte finns ett sätt att läsa alla texter på.

Den goda läsaren har flera olika lässtrategier att välja på och hen vet också när hen ska använda vilka. Det har föreslagits olika lässtrategier av forskningen genom åren. De benämns ibland med olika termer, men i princip kan man urskilja sju viktiga lässtrategier.

En kort introduktion av de olika lässtrategierna

  • Förberedande läsning

Du tar reda på varför du ska läsa texten, vad det är för slags text och vem som har skrivit den, så att du lättare kan förstå texten.

  • Selektiv ”läsning”

Du väljer vad av texten som du ska läsa.

  • Skumläsning

Du ögnar snabbt igenom texten och läser rubrikerna.

  • Sökläsning

Du letar efter något i texten och struntar i allt annat tills du hittar det du letar efter.

  • Empatisk läsning

Du läser för att förstå vad författaren menar. Det är den “normala” läsningen av till exempel en roman.

  • Kritisk läsning

Du ifrågasätter vad författaren skrivit och tar det inte för sanning.

  • Bearbetning

Du använder studietekniker för att lära dig texten.

När ska jag använda vilken lässtrategi?

Du använder de olika strategierna vid olika tillfällen: före, under och efter läsningen.

Alla utom den kritiska läsningen är lätta att lära sig, men jag hoppas att jag kan lära dig även den. Det mest problematiska brukar dock vara att veta när man ska använda vilken strategi.

Dåliga och bra användningar av lässtrategierna

Den första (bruna) tankemodellen visar hur de flesta människor läser “vanliga” texter. Nu kanske du protesterar och tycker att du inte alls gör allt detta när du ska läsa en text. Men det tror jag att du gör utan att veta det. Låt mig förklara!

Låt mig ta exemplet med en nyhetsartikel i en tidning.

  • När du öppnar din favorittidning så har du gjort den förberedande läsningen, som bland annat innebär att identifiera tidningen. Du vet ju vad det är för tidning, så det innebär att den förberedande läsningen är redan gjord.
  • Som nästa steg väljer du vilken artikeln i tidningen som du vill läsa. Det är den selektiva “läsningen”.
  • Sedan kanske du snabbt ögnar artikeln för att se hur lång den är och vilka bilder och rubriker den innehåller. Kanske läser du det första stycket, som snabbt sammanfattar artikeln, för att se om du verkligen vill läsa vidare.
  • Då har du skumläst texten, något som i ett fall med en kortare artikeln tar några sekunder.
  • Först därefter läser du tidningen på ett “normalt” sätt. Du försöker förstå vad författaren vill ha sagt. Det är den empatiska läsningen.
  • Ibland kanske du också går över till en kritisk läsning, till exempel om det är en debattartikel du löser. Men är det en vanlig nyhetsartikel utgår du nog ifrån att journalisten gjort det källkritiska arbetet åt dig, så att du kan lita på det som står i texten.

I nästa (blå) tankemodell vill jag illustrera hur din gamla gymnasielärare ville att du skulle läsa läroboken:

  • Du vet att det är en lärobok som din lärare har valt ut. Alltså går det att lita på det som står i den. Kanske har hen berättat något om läroboken tidigare, till exempel hur du ska använda den. Detta är den förberedande läsningen, som din lärare gjort åt dig.
  • Din lärare har bestämt vilka sidor du ska läsa, så du slipper göra den selektiva “läsningen”.
  • Din lärare vill nog att du skumläser boken för att skaffa dig en överblick av den. Ibland kan denna skumläsning istället vara i form av en genomgång som din lärare gör.
  • Förstås ska du också läsa läroboken noggrant för att förstå vad som står i den. Det är den empatiska läsningen.

Den tredje (lila) tankemodellen försöker sammanfatta hur de flesta högpresterande gymnasieeleverna läser.

  • Högpresterande gymnasieelever börjar med att skumläsa texten för att få en överblick.
  • Därefter läser de texten empatiskt (så att de förstår den).
  • Sedan bearbetar de texten med hjälp av övningar och instuderingsfrågor som de fått av sin lärare.

Med denna (röda) tankemodell vill jag varna för hur allt för många elever och studenter läser.

  • Många lågpresterande elever nöjer sig med att skumma igenom texten. Tanken är att de ska ta sig igenom texten så snabbt som möjligt. Okej, jag är nog lite orättvis, eftersom de flesta nog läser igenom texten men gör det extremt ytligt, så att det närmar sig en skumläsning, snarare än en empatisk läsning. Jag har haft elever – som i ett försök att förklara att de visst pluggat inför det där provet som det gick dåligt på – sagt att de läst texten hela 25 gånger. Och när jag frågade hur mycket tid de hade lagt ner på läsningen sammanlagt svarade en: “En timme!” Det innebär att det tog 4 minuter för att läsa 20 sidor. Det är – på sin höjd – skumläsning …

Och i den sista (gröna) tankemodellen vill jag berätta hur du ska göra när du börjat på högskola eller universitet:

  • När du pluggar på högskolan ska du använda alla lässtrategierna. Men förstås inte alla samtidigt och på alla texter. Du måste veta och välja vilken lässtrategi du ska använda!

Read less to learn more!

Att aktivt välja rätt lässtrategi sparar också tid och hjälper dig dessutom att tolka texten:

  • Du kommer att förlora massor av tid om du väljer att läsa en text kritisk som du skulle kunna skumläsa – eller inte läsa alls (på grund av den selektiva läsningen) – till exempel de där 129 sidorna som utgjorde inledningen till avhandlingen på litteraturlistan, som du inte behövde läsa.
  • Läser du en text empatiskt när du borde ha läst den kritiskt kommer du eventuellt att bli lurad – om det till exempel handlar om reklam.
  • Och om du läser en text kritiskt, som du borde läsa empatiskt, kommer du vara för hård mot texten – till exempel när du läser ett kärleksbrev till dig.

Ett väldigt konkret exempel på dels hur illa ställt det är med lässtrategier bland studenter, dels hur effektivt det är med lässtrategier är slutsatserna från Harvardrapporten.

1500 nybörjarstudenter vid Harvard University i USA fick följande uppgift:

  • Läs kapitlet på 30 sidor som kommer från en historiebok på 20 minuter och skriv sedan en essä kring vad texten handlade om. Sedan skulle de göra ett flervalstest.

Trots den minimala tid de fått till uppgiften klarade sig de flesta ganska bra på flervalstestet, men bara 1 % av dessa toppstudenter klarade av att kort sammanfatta texten på ett rimligt sätt. Bara 1 % hade förstått att de för att lösa denna uppgift skulle läsa stycket som hade rubriken ”Sammanfattning”. Och detta var Harvardstudenter – alltså toppstudenter!

Karta över Lässtrategier