Alla tankar behöver inte skrivas ut i texten

Alla tankar behöver inte skrivas ut i texten – men vilka ska vara med och vilka ska bort?

I följande sms-dialog så tror jag att det saknas en del väsentlig information:

Anpassa texten till läsarens tidigare kunskaper

Det som läsaren redan vet behöver inte vara med. Det blir för mycket text om alla tankar ska med. Läsaren har ju med sig sin tidigare kunskap som hjälper hen att tolka och därmed förstå texten. Här uppstår förstås den svåra frågan för författaren: Hur mycket vet hens läsare om ämnet?

Tolkningsnycklar

För att underlätta för läsaren kan författaren använda tolkningsnycklar för att guida läsaren. Filosofen Jean-Paul Sarte (1905–1980) har uttryckt det på följande sätt:

Personer som lever i samma tidsålder och i samma kollektiv, som haft samma erfarenheter och undvikit eller ställts inför samma frågor, har samma smak i munnen. De är invecklade i varandra på samma sätt och seglar med samma lik i lasten. Det är därför man inte behöver skriva så mycket. Det finns nyckelord.

Han kallar tolkningsnycklarna för nyckelord. De används för att öppna ”rätt” dörrar och se ”rätt” saker. En del av dem finns i texten, exempelvis som ord, till exempel på raderna i texten eller i genren. Andra finns utanför texten, i kontexten, i dina egna erfarenheter eller i uppslagsböcker.

Eftersom författaren utelämnar information till läsaren att tolka, så finns det alltid en risk för att läsaren tolkar “fel”, det vill säga hen läser texten på ett annat sätt än författaren hade tänkt sig. Därför behöver författaren ge tillräckligt många tolkningsnycklar (ledtrådar) till hur texten ska tolkas.

En tolkningsnyckel i form av en blinkning eller bara tics?

Poängen är att författaren kan förmedla massor av information genom att antyda och använda ord som han vet bär med sig många associationer. Vissa ord innehåller massor med associationer, men ibland bara för en viss kultur.

Vad kommer du själv att tänka på när du hör orden midsommar, lucia eller fjällvandring? Ett sådant exempel som vi redan stött på är brevväxlingen mellan Victor Hugo och hans förläggare (?–!).

Ett annat exempel är den fattige studenten som pluggar på en annan ort än hemstaden. Hans föräldrar är först oroliga för sin son och vill veta att allt är bra med honom. I början ringer han hem, men det är så dyrt (ja, det är en gammal historia!) att det tär på studentens pengar. Då får han en idé.

Han kommer överens med sina föräldrar om att han ringer hem på söndagar klockan 18 om han behöver hjälp. Om han inte ringer så är allt bra! Detta innebär att han varje söndag när han inte ringer hem klockan 18 så överförs meddelandet ”Allt är bra” utan att någon information faktiskt överförs alls.

Men, för all del, det bygger ju på att han faktiskt kan ringa, att han inte ligger medvetslös på sjukhuset, och att telefonen fungerar.

Texten ska vara lagom informativ

Tänk dig följande situation: Sonen i familjen är på väg ut genom ytterdörren utan att säga något till sina föräldrar. Pappan frågar då sin tonåring: ”Vart ska du?” Tonåringen svarar: ”Ut!” Det är säkert sant och samtidigt ett svar på frågan, men pappan ville nog veta lite mer.

Säg inte att det är + 23, 37591245953 grader utomhus, säg att det är + 23 grader!

Texten ska ha med sådant som är relevant.

När man läser en text förväntar man sig också att det som står i texten är relevant. Ibland kan irrelevant information leda tankarna fel.

Pröva själv – Läsförståelse – Övning 3

Karta över Läsförståelse