Bearbeta – bra men jobbigt

Dina tankar finns i arbetsminnet

Du minns det du tänker på och det du tänker på finns i arbetsminnet. Men det räcker inte att bara tänka om du vill lära dig effektivt – det kan ju röra sig om enkel repetition, det vill säga att du bara använder en enda krok. Bearbeta istället det du plockat fram på något sätt så skapar du fler krokar för minnet:

  • Använd instuderingsfrågorna eller övningarna som du får i läroboken eller av din lärare. Försök att göra dem utan att titta i boken.
Embed from Getty Images

En del frågor kan återanvändas, eftersom de fångar det som brukar vara grundläggande för förståelsen.

  • Använd frågekort, där frågan står på ena sidan och svaret på den andra.
Embed from Getty Images

Det är bättre med ett ordmoln än med en lista, för då kan rotera den och börja från olika håll, särskilt om du skriver dem åt alla olika håll.

  • Förklara gravitationskraften som du håller på att lära dig i fysiken för ett yngre barn som din 12-åriga lillebror. Om han inte har lust att lyssna så kan du fundera över hur du skulle göra för att anpassa det till hans nivå.
Embed from Getty Images

Yngre släktingar kan vara jätteanvändbara!

  • Gör tankemodeller eller ta fram en som du redan gjort och förklara varför den ser ut som den gör! Om du bara får en tankemodell av din lärare finns det en risk att du bara memorerar den. Att göra en tankemodell själv leder däremot till förståelse.
  • Koppla ihop begrepp X med begrepp Y! Genom att fundera kring hur begreppen kan kopplas ihop så bearbetar du kunskaperna samtidigt som du skapar minneskrokar mellan dina olika kunskaper. Ett exempel på detta är att koppla ihop seriepositionseffekten med minnesknepet bearbetning:
    • Då kan du tänka så här: Bearbetning handlar om att få saker att lagras i långtidsminnet, medan seriepositionseffekten handlar om vad som arbetsminnet klarar av att komma ihåg utan att överbelastas. Och det är de saker som klarar av att finnas kvar i arbetsminnet som har bäst chans att lagras i långtidsminnet!
    • Klar! Observera dock att det inte handlar om att hitta den kortaste vägen, utan om att koppla ihop så mycket som möjligt.

Det är på grund av denna princip som jag har så mycket övningar (Pröva själv) som jag vill att du gör i de olika tankeredskapen. Det är till för att du ska lära dig bättre!

Embed from Getty Images

Övningar är bra för lärandet.

Pröva med några kompisar – Konsten att lära – Övning 16

Pröva med några kompisar – Konsten att lära – Övning 17

Pröva med en kompis – Konsten att lära – Övning 18

Lägg nu ihop alla varianter av bearbetning när du ska lära dig till exempel glosor:

  • Använd dem i en mening.
  • Föreställ dig en bild av ordet (gärna konstigt), till exempel en skog av båtar
  • Koppla det till dig själv (tidigare kunskap), genom att plocka fram en båt och ett träd som du minns eller ännu bättre om båten eller trädet har känslomässiga kopplingar till dig. Tyck till om det du ska lära dig!

Önskvärda svårigheter

Det jag säger nu kommer att låta konstigt. Genom att medvetet göra pluggandet svårare, så blir det lättare att lära sig. Varför då?

Anledningen är att rätt sorts svårigheter kommer att få dig att behöva tänka en gång till eller kanske lite mer på det du ska lära dig. Och när du tänker på det så bearbetar du det. Och då lär du dig!

Det kan röra sig om till exempel en föreläsning som inte riktigt följer läroboken. Det får dock inte bli för svårt, då är det bara till skada. Du kanske får pröva på att lösa ett problem istället för att få lösningen serverad på silverfat.

Du kan gärna jämföra de olika sätten att bearbeta kunskaperna på med träning. Om du aldrig höjer ribban och utmanar dig själv så kommer du inte bli en bra höjdhoppare: men det är svårare och jobbigare att hoppa med högre svårighetsgrad. Men det ger effekt. Så är det med lärande också – det som du lär dig mest av är både jobbigt och (lagom) svårt.

Embed from Getty Images

Höj ribban lite i taget …

Men det får inte bli för svårt, som i denna Tiktok:

Proveffekten

Ett särskilt bra sätt att bearbeta sina kunskaper på är att skriva övningsprov eller göra uppgifter som liknar provet så mycket som möjligt. Det kallas för proveffekten.

För att testa proveffekten genomfördes ett experiment där två grupper av studenter fick två tillfällen på sig att lära sig en text. Här kan du se hur de olika grupperna presterade på ett prov:

  • Gruppen i den blå stapeln i diagrammet läste texten två gånger (2×7 minuter).
  • Den röda gruppen läste först texten i 7 minuter och ägnade de övriga 7 minuterna till att öva på texten. Övningen bestod av den enklaste varianten av bearbetning man kan tänka sig, nämligen att minnas. De skulle skriva ner så mycket som möjligt av det som de kom ihåg av texten, men de fick inte veta om svaren var korrekta eller inte.

Därefter delades studenterna från de båda grupperna in i tre grupper: en som testades efter fem minuter, en annan som prövades efter två dagar och en tredje vars kunskaper kontrollerades efter en vecka.

Resultatet ser du i diagrammet där staplarna anger hur mycket studenterna kom ihåg korrekt. Det är stora skillnader. En intressant iakttagelse är att bearbetningen gav resultat trots att studenterna inte fick någon feedback på om de mindes rätt eller fel!

Förståelseillusioner

Observera gärna också lättheten att lura sig själv av förståelseillusioner om hur mycket man kan. Om du frågar dig själv efter 5 minuter hur mycket du minns så är det ganska mycket, oavsett vilket sätt du gjorde det på, men det säger inte särskilt mycket hur mycket du kommer att komma ihåg till provet några dagar senare.

Embed from Getty Images

Ibland går det snabbare i tänkandet …

Problemet är att du har ett flyt i tänkandet som gör att det känns lätt och att du därför tror att du förstår något, trots att flytet inte beror på dina kunskaper i långtidsminnet utan på grund av andra saker, till exempel att du läser en text för andra gången och därför känner igen texten.

Använd studietekniker

Andra sätt är att använda bra studietekniker:

  • Anteckningar
  • Sammanfattningar
  • Tankemodeller
  • Övningar
  • Minnestekniker

Karta över Konsten att lära