Organisera till en struktur

Hjärnan älskar ordning och reda

Genom att organisera kunskapen så kan du skapa en logisk struktur, till exempel:

  • En indelning i kategorier, till exempel politiska, ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser av internets spridning över världen.
  • En tidslinje över vad som kommer först och vad som kommer sedan
(C) Niklas Ericsson
  • Ett flödesschema över orsakerna till andra världskriget
(C) Niklas Ericsson

Din hjärna vill nämligen organisera kunskaperna. Vill du pröva på?

Pröva själv – Konsten att lära – Övning 39

Varför vill hjärnan organisera kunskaperna?

Dina kunskaper är inordnade i scheman, som hjälper dig att tänka snabbare. Därför är det bra att hjälpa hjärnan med detta. Då hjälper du helt enkelt hjärnan att göra det som den ändå vill göra – men nu kan du se till att schemana blir bra och korrekta.

Embed from Getty Images

Organisera mera!

Dessutom blir det lättare att plocka fram kunskapen. Du kan jämföra med den gamla telefonkatalogen i papper, som du kanske hört dina gamla föräldrar prata om … Istället för att skriva en liten lapp för varje kund och lägga i en enormt stor hög och sedan be någon att hitta Niklas Ericsson i den högen, så går det oerhört mycket snabbare om namnen är organiserade i bokstavsordning.

Embed from Getty Images

Hitta papperslappen som det står Niklas på!

För det tredje gör det också ditt arbetsminne effektivare, så i praktiken blir du smartare. Arbetsminnet är som sagt begränsat, men om kunskapen är välorganiserad så räcker det med att plocka fram en del av strukturen för att du ska få tillgång till allt som är ihopkopplat med den.

Om du till exempel får i uppgift att läsa en text och ta fram verben i texten så är jag övertygad om att du kommer att även se substantiv och adjektiv (som du annars inte hade tänkt på). De kommer att dyka upp eftersom verb, substantiv och adjektiv alla är ordklasser och är associerade med varandra.

Hjälp din hjärna att organisera dina kunskaper!

Du kan hjälpa din hjärna att organisera kunskapen på ett mycket effektivt sätt:

  • Du kan titta på tankemodeller som finns i boken, såsom flödesscheman och mind maps, som visar hur de viktiga begreppen hänger samman.
  • Men det är ännu bättre om du kan rita en tankemodell själv.

Strukturer är inte alltid bra

Olika sätt att organisera kunskap på lyfter fram någonting, samtidigt som annat hamnar i skymundan och det är ofta svårt att byta perspektiv. De olika tillvägagångssätten gör att vi tänker på ett visst sätt och har svårt att tänka på andra sätt. Vill du pröva?

Pröva själv – Konsten att lära – Övning 40

Assimilation och ackommodation

De två begreppen assimilation och ackommodation går tillbaka på pedagogen Jean Piaget (1896–1980) som använde begreppen för att beskriva hur människor tillägnar sig kunskap. Han menade att du inte bara stoppar in kunskapen i huvudet utan att du aktivt skapar din förståelse genom att koppla ihop kunskaperna till olika strukturer.

Embed from Getty Images

Jean Piaget

Denna aktiva konstruktion av förståelsen kan antingen ske genom assimilation då du konstruerar och ibland till och med omformar dina erfarenheter så att de stämmer överens med det du redan vet. Du använder de begrepp du redan har för att förstå världen. Du lägger in ny kunskap i gamla strukturer.

Men ibland stöter du på saker som inte passar in i din begreppsvärld eller världsuppfattning – en anomali. Kanske försöker du passa in det i din tidigare kunskap (assimilation). Men det går inte alltid. Någon enstaka anomali går att hålla mer eller mindre isolerad – det kan utgöra kunskap som att en fnill är en fnuff. Men om anomalierna blir för många kanske du måste ändra din egen begreppsvärld – din tankestruktur. Du förändrar då dina strukturer – eller skapar helt nya strukturer – utifrån den nya kunskapen.

Så här skulle det kunna gå till när ett barn lär sig nya begrepp:

  • Barnets schema för hund: En vovve är ett djur med fyra ben:
Embed from Getty Images

  • Assimilation (lyckad): Barnet ser en pudel för första gången och säger ”vovve”:
Embed from Getty Images

  • Assimilation (misslyckad): Barnet ser en kossa för första gången och säger ”vovve”:
Embed from Getty Images

  • Ackommodation (barnet skapar ett nytt schema):
    • En vovve är ett litet djur med fyra ben hemma i lägenheten eller på lekplatsen.
    • En kossa är ett stort djur med fyra ben på bondgården.
  • Assimilation (misslyckad): Barnet ser en häst och säger ”kossa”:
Embed from Getty Images

  • Ackommodation (barnet skapar nya scheman):
    • En kossa är ett stort djur med fyra ben på bondgården som säger ”mu”. Det blir en “kossamu”!
    • En häst är ett stort djur med fyra ben på bondgården som säger ”gnägg”.
    • En vovve är ett litet djur med fyra ben hemma i lägenheten eller på lekplatsen som säger “voff”.
  • Och så vidare …

Karta över Konsten att lära

  • Läs mer om Berättelser som en del av Kritisk bildanalys!
  • Läs mer om Narrativ som en del av Fakta, åsikter och tolkningar!