Mycket pålitliga källor

Vetenskap

Forskning är trovärdig på grund av att den genomgått en rigorös kontroll. Inte sällan prövas tankarna, metoderna och resultaten flera gånger innan det presenteras för dig som läsare.

I idealfallet försöker även forskaren själv att motbevisa sin teori, för att bli riktigt säker på att den stämmer.

När en vetenskaplig artikel ska publiceras används ibland peer review, som innebär att en kollega med expertkunskaper inom området, granskar artikeln för att kontrollera den.

Forskningen består därför av säkrade källor.

Uppslagsverk

Uppslagsverk bygger på forskningen och kan därför också betraktas som säkrade och mycket trovärdiga källor, om än kanske något mindre trovärdiga än forskningen.

De problem som kan uppstå är dels att författaren försöker förklara något extremt svårt och invecklat på ett alltför enkelt sätt, dels att uppslagsverket kan vara gammalt och därför inte stämmer överens med den senaste forskningen.

Myndigheter

Icke-politiska myndigheter i en demokrati brukar vanligen vara mycket trovärdiga. Myndigheter som till exempel Statistiska centralbyrån (SCB) har som uppgift att ta fram statistik som ska vara underlag för politiska beslut – därför är det viktigt att deras statistik är korrekt. Deras uppgifter är säkrade.

NGO:s

Seriösa NGO:s (till exempel Röda korset och Läkare utan gränser) brukar också vara trovärdiga till mycket trovärdiga. Men om det finns ett visst ämne eller en agenda som de driver bör man vara försiktigare. Deras uppgifter är vanligen säkrade.

NGO betyder Non-Governmental Organization eller icke-statlig organisation på svenska. Det innebär att staten inte har något inflytande över den. I en del fall är dessa organisationer neutrala och tar inte politisk ställning.

Karta över Källkritik