Fördjupning om Wikipedia

Wikipedia är världens största uppslagsverk – någonsin.

I skolan fick du säkert höra: Du får inte använda Wikipedia till ditt skolarbete. Samma sak upprepas vid universiteten. Det finns många och goda skäl till denna inställning. Dels att kunskaperna inte alltid är säkrade eller ens förhandsgranskade, dels att du förväntas att lära dig att inhämta kunskaper på olika sätt.

Men proffsen använder Wikipedia – på ett smart sätt.

Embed from Getty Images

Det finns krav på artiklarna i Wikipedia. Till exempel följande:

  • NPOV (neutral point of view).
  • No original research. All information måste komma från en publicerad och pålitlig källa.
  • Kontrollerbarhet. Läsaren måste kunna kontrollera att informationen kommer från en pålitlig källa.

Men frågan är förstås hur bra dessa krav efterlevs … Ett av de roligare exemplen är den svenska artikeln om naturen, som i sin fjärde version löd så här:

Lite sammansatt fakta om naturen

är också grön i verkligheten, vilket man kan se om man tittar ut genom sitt fönster eller på färgfotografier. På vintern är naturen vit. Naturen består av mark, vatten, luft och PLM-produkter. Den kan användas som underlag för parkeringshus, kärnkraftverk och municipalsamhällen. Där naturen inte används till något kallas den grönområde. Ur naturen får vi vissa råvaror, såsom mat, massaved och makadam. I de hål som därvid uppstår lägger vi t.ex. gamla järnstänger, potatisskal och bildäck. Detta kallas kretsloppet i naturen. I naturen finns lappar, campingturister och djur.

Djur är en sorts komplicerade kvicksilverföreningar som i vissa fall fortfarande har rörelseförmåga. En del djur kan flyga. Är de små, behöver man inte bry sig om vad de heter, det är bara och spraya. Är de större kallas de fåglar, och mot dem har ännu inget effektivt spraymedel framställts, utan bara långsamt verkande medel. Fåglar förekommer främst i motorer i jetplan, i tjockoljebälten samt i små drivor nedanför kraftledningar och fyrtorn. I naturen finns också små gröna djur som inte rör på sig, de kallas växter. Till växterna hör bl.a. julgran, pelargon och hö. Stora växter kallas träd. Av dem får vi grillkol och plywood. Står det mer än fem träd på en liten yta kallas de skog. I skogen kan man gå vilse. I skogen finns även varg och björn. Björnen är ett lömskt djur, som alltid överfaller försvarslösa jägare. Vargen finns inte.

Marken kallas det som naturen står på. I marken finns olja och gas som kommit dit från läckande cisterner och ledningar. Oljan pumpar man ibland upp igen och häller tillbaka i cisternen. Jämför kretsloppet ovan. I marken sticker växterna ner ena änden och suger upp vatten som annars kunde komma till nytta. Det vatten som växterna inte kommer åt kallas grundvatten. Grundvatten är en DDT-lösning. På marken finns vidare motorvägar och rullstensåsar. Varför de senare kallas så är en gåta då det inte alls är några åsar utan tvärtom en rad gropar, s.k. grustag. Kring motorvägarna flockas blyhaltiga växter och hörselskadade bönder.

Vatten är en ofta löddrande, gråbrun vätska som förekommer i naturen i flera former. Vatten i form av regn består av salt och svavelsyra, vilket beror på att vattnet påverkas av luftens naturliga sammansättning. Dessa ämnen underlättar genom sitt idoga arbete framtida rivning av kyrkor och andra stenbyggnader samt järnkostruktioner. De håller även pH-värdet i sjöar på tillräckligt låg nivå för att fiskarna inte skall bli aggressiva. Fiskar är ett slags ofta döda djur som lever i vattnet. Vattendrag som oturligt nog rinner fram just där avloppsledningar mynnar ut, blir ofta berikade med flera sällsynta kemikalier. En av de populäraste kemikalierna heter fosfor. Det är en helt ofarlig kemikalie, som möjliggör skumbad [i det fria]. Dessutom sätter den fart på den slöa naturen. Sjöar som annars skulle behövt tusen år för att [växa igen], klarar det nu på tre år med hjälp av fosfat. Detta är en form av strukturrationalisering.

Till Wikipedias försvar bör man kanske tillägga att denna version bara hann bli 5 minuter gammal innan den togs bort.

Som tur är finns det många som granskar ändringar och tillägg på Wikipedia. Engelska Wikipedia hade till exempel år 2019 hela 1200 administratörer (som har extra befogenheter att ändra, ta bort och låsa artiklar). Artiklar med kontroversiella ämnen kan låsas, som till exempel Koranen och Big bang. Det finns 35 miljoner registrerade wikipedianer (engelska Wikipedia 2019) varav 134 000 var aktiva under en och samma månad 2019.

Så hur använder proffsen Wikipedia?

  • De kollar diskussionsfliken där de kollar varningssymbolerna längst upp:

  • De kollar historiken där många ändringar tyder på ett kontroversiellt ämne:

  • De kollar referenserna längst ner i artikeln för att gå vidare från dem – om de hittar en trovärdig länk:

  • Ibland struntar de i själva artikeln.
  • De använder Wikipedia som en ingång i ämnet.
  • De ser inte Wikipedia som en samling av fakta, utan som faktapåståenden som måste dubbelkollas mot trovärdiga källor.
  • De använder inte Wikipedia om det är viktigt att informationen är korrekt.

Se det som en guide som visar var du kan hitta mer information!

Karta över Källkritik

  • Du kan hitta den gamla artikeln om naturen på Wikipedia och se dess versionshistorik här!