Källtillit

Hur ska vi då bete oss när vi är översköljda av information? Tillämpa källkritiken rigoröst hela tiden? Då kommer vi inte få göra så mycket annat. Och dessutom brukar det alltid gå att hitta något som potentiellt kan vara källkritiskt problematiskt. Ska vi misstro allt?

Nej, genvägen heter källtillit. En bra genväg, som ofta fungerar men inte alltid, är att lita på vissa källor, nämligen de trovärdiga källorna.

En källas trovärdighet kan vara bra på två sätt: De kan vara antingen förhandsgranskade eller – ännu hellre – säkrade.

Förhandsgranskade källor

En källa betraktas som förhandsgranskad om den har genomgått professionell källkritik, av till exempel en journalist.

Nyhetsmedier granskas också både internt och externt. Det finns en ansvarig utgivare som ser till att det som publiceras granskas i förväg och det finns även yrkesetiska regler som journalisterna ska förhålla sig till. Dessutom finns en extern granskare i form av Medieombudsmannen.

För det mesta kan du lita på sådana källor.

Pröva själv – Källkritik – Övning 1

Säkrade källor

En säkrad källa innehåller en ännu högre trovärdighet än de förhandsgranskade källorna. Det innebär att den är granskad av flera personer oberoende av varandra. Vetenskapliga artiklar som har genomgått peer review är typexemplet på säkrad kunskap.

Peer review innebär att en kollega (peer) har gått igenom forskningen för att granska (review) att allt gått korrekt till. Vanligen förekommer sådant på de bättre vetenskapliga tidskrifterna. Före publicering låter de en eller flera experter granska forskningen. Vanligen är forskaren och granskarna anonyma för varandra.

En så kallade “icke säkrad” källa …

En graderad skala av trovärdighet

Observera dock att en trovärdig källa kan ljuga och att en opålitlig källa kan tala sanning!

Mycket förenklat kan man säga att trovärdigheten hos en källa följer dessa steg:

Jag använder gärna följande indelning av källorna. Men var försiktig och använd också ditt sunda, källkritiska förnuft, eftersom undantagen är legio:

  • Mycket pålitliga källor
    • Vetenskap
    • Uppslagsverk
    • Myndigheter, NGO:s
  • Pålitliga källor
    • Nyhetsmedier
  • Problematiska källor
    • Hemsidor
    • Sociala medier
    • Wikipedia
  • Opålitliga källor
    • Sajter med anonyma författare
  • Mycket opålitliga källor
    • Reklam
    • Påverkanstexter
    • Odemokratiska regeringar

Karta över Källkritik

  • Jämför gärna denna lista med hur svenska Wikipedia rankar källor – det kan du göra här!