Tolkningar

Hur många tolkningar har gjorts?

“En nyhetsartikel är inte händelsen utan rapporteringen av händelsen.”

Detta självklara påstående kan vara klokt att minnas när man läser nyheterna.

Den viktiga frågan att ställa är följande: Hur många tolkningar har gjorts? En annan fråga med samma innebörd är: Är personen som hävdar detta ett ögonvittne?

Anledningen till att det är viktigt att reda ut detta är att ju fler led informationen passerat, desto mer risk för förvanskning.

Viskleken är det klassiska exemplet på detta! Om du sätter ett antal personer i en ring och viskar något i örat på den första personen, som sedan viskar vidare till nästa person, så kommer du högst sannolikt få höra något helt annat när den sista personen berättar vad hen hört.

Embed from Getty Images

Observera också att du aldrig kommer ifrån en tolkning. Även om du är ett ögonvittne, så måste du göra en tolkning – och då kan det gå fel. Det finns inga rena fakta, som du kan se utan att tolka dem.

Det kan nämligen gå så illa som i följande Tiktok, som får illustrera denna princip (och som för övrigt i sig är ett bra exempel på ett slags modern vandringssägen):

Min tankemodell över fakta, åsikter och tolkningar går att använda även för källkritiken:

När du tar upp en tidning för att läsa den har informationen vanligen tolkats i flera steg. Det du läser är faktapåståenden och kanske även värdepåståenden om något som har hänt i världen.

Det händer förstås att journalisten är ett ögonvittne till händelsen. Men ibland har journalisten fått informationen någon annanstans ifrån. Då blir det knepigare. Då måste du som läsare arbeta ungefär som en arkeolog och gräva dig djupare och djupare ner i källorna om du vill dubbelkolla källorna.

Vissa källor går att leta fram medan andra förblir dolda. Kanske på grund av att de försvunnit (brunnit upp), att de finns sparade på skyddade servrar med medlemskap och lösenord eller att de är skrivna på ett språk som du inte förstår. Om du lyckas få tag på dessa källor så kan du läsa dem.

Men själva händelsen är borta för all framtid. Den går aldrig att få tillbaka för att observera en gång till, om du inte har tur och den finns fotad eller filmad. Då har du faktiskt en möjlighet att själv bli ögonvittne till händelsen.

Men var försiktig! Både foton och filmer kan manipuleras på olika sätt och du kommer inte att kunna veta vad som hände precis före eller efter – eller runtomkring. Sådant kan också påverka tolkningarna!

Tumregel

  • Du vill ha ett ögonvittne som berättar för dig vad som hänt!
Embed from Getty Images

Den bästa källan är ett ögonvittne.

Hur tolkar andra källor händelsen?

Om möjligt så tycker jag att du ska ställa kontrollfrågan: Hur tolkar andra källor händelsen?

Du vill nämligen ha minst två ögonvittnen som gör samma tolkning. Eftersom människor tolkar samma händelse på olika sätt är det en styrka för trovärdigheten om flera personer gör samma tolkning.

En genväg som funkar ibland är att använda trovärdiga källor (till exempel NE, SVT och seriösa nyhetstidningar) och kolla hur de tolkar händelsen. Då använder du källtillit.

Andrahandskällor

Om du inte har med ett ögonvittne att göra blir det mer besvärligt. Kalle berättar om olyckan han bevittnade för sin gode vän Arvid. Om Arvid berättar om olyckan för dig, så är Arvid en andrahandskälla. Det innebär att två olika tolkningar gjorts (innan du tolkar Arvids berättelse). Och förstås har en femtehandskälla en ännu sämre trovärdighet.

Embed from Getty Images

Vilka bevis används?

Om du har en andrahandskälla, så bör du också fråga: Vilka bevis använder källan?

Med bevis menas om det är rykten på stan, nyheter som hen läst i Dagens nyheter eller till exempel myndighetsstatistik. Du rangordnar bevisen på följande sätt:

  1. Säkrade källor (det vill säga forskning)
  2. Förhandsgranskade (till exempel nyhetsmedia som har journalister som gjort den källkritiska granskningen åt dig i förväg)

Det finns ett avsteg från tumregeln att ju färre tolkningar som gjorts, desto bättre är trovärdigheten: Trots att säkrade och förhandsgranskade uppgifter gått igenom flera tolkningar så kan de ändå vara mer trovärdiga.

Ett bra exempel på hur detta fungerar i vardagen är att många ofta läser eller tittar på experternas kommentarer till händelser eller uttalanden, eftersom dessa experter tolkar verkligheten bättre än de själva. Då kan en expert som är en andrahandskälla vara mer trovärdig än dina egna ögon!

Användbara källhänvisningar

Om källan använder sig av bevis, så bör det finnas användbara källhänvisningar. Observera att en not och litteraturlista i sig inte är användbara källhänvisningar. Det blir de bara om du kan använda dem. Om någon källhänvisar ett påstående till en vetenskaplig avhandling som är på 600 sidor – utan att ange sida – så är källhänvisningen oanvändbar. Observera också att det är lätt att luras genom att lägga till flera seriösa titlar men utan att ge läsaren en rimlig möjlighet att granska dem. Men tänk också på att det är ytterst ovanligt att man gör användbara källhänvisningar i andra texter än vetenskapliga …

Embed from Getty Images

Detta kriterium kallas i den klassiska källkritiken för “beroende”, men jag tycker att det är en olycklig term. Det har visat sig att både elever och studenter ibland tolkar den termen på andra sätt, att någon är beroende av någon eller något annat. Det är bättre att kalla det för “tolkningar” – för då kan du även ta hjälp av dina kunskaper om vad tolkningar är.

Öva på tolkningar

Pröva själv – Källkritik – Övning 3

Pröva själv – Källkritik – Övning 4

Pröva själv – Källkritik – Övning 9

Pröva själv – Källkritik – Övning 10

Karta över Källkritik