Åsikter

Vem tjänar på det?

Redan för lite mer än två tusen år sedan använde den namnkunnige romaren Cicero uttrycket “cui bono”, som betyder ‘vem tjänar på det’. Han använde det i resonemang om motiven till brott vid rättegångar, till exempel att den som har ett arv att vänta efter den mördade just därför kan ha skäl för att ha begått mordet.

I en domstol kan vi ju inte heller lita på om den åtalade säger:

Nej, herr domare, jag mördade inte min fru!

Hen har nämligen för mycket att vinna på att säga så (även om hen inte ärver något). Att domstolarna i praktiken utgår ifrån att de åtalade ljuger kan vi även se i rättssystemet på så sätt att en åtalad inte kan dömas för mened om hen nekar till ett brott som hen sedan döms för.

I följande Tiktok resonerar en kvinna om att Obamas föräldrar är opålitliga medan Trumps föräldrar är motsatsen – pålitliga. Diskussionen handlar om de felaktiga påståenden om att Obama inte är född i USA – och därför inte skulle kunna få bli president.

Hennes bristande logik beror på att hon själv – som Trumpsupporter – tjänar på att svartmåla Obama och skönmåla Trump.

Värdepåståenden

Om en person har åsikter om något, så sänker det trovärdigheten, eftersom författaren då kan tänkas vilja ljuga eller manipulera.

Det enklaste sättet att avslöja åsikter och därmed i praktiken om någon tjänar på det, är att uppmärksamma värdepåståenden:

“Att han valde att lämna henne var ynkligt!”

Vi får då reda på personens åsikter, nämligen att det var ynkligt att lämna henne, vilket ju innehåller en tydlig värdering. Men ibland kan värdepåståenden vara maskerade eller till och med osynliga, så att de blir mycket svårare att upptäcka dem:

“Han är en djurgårdare!”

Embed from Getty Images

Detta uttalande har inte något värdepåstående per se. Men det kan finnas mängder med positiva eller negativa åsikter ändå i uttalandet, eftersom det beror vad du tycker om djurgårdare. Är du själv ett Djurgårdsfan, så tycker du bra om honom, men är du AIK:are så är det förmodligen något negativt.

Men det är inte värdepåståendena i sig som är problematiska:

Det är en vacker målning!

Det tjänar knappast personen något på att säga. Eller? Ja, tänk om det är en tavelförsäljare som yttrar det! Eller en person som vill ställa in sig hos konstnären! Men ett värdepåstående som uttalas utan att personen tjänar på det är för det mesta ofarligt.

Vad innebär det att tjäna på något?

Tänk om det är Kalle som säger något, men Anna som tjänar på det? Då måste man undersöka om Kalle tjänar på att hjälpa Anna, till exempel genom att göra henne en tjänst.

Så det handlar om att tjäna något både direkt och indirekt.

Det kan vara pengar, makt, komplimanger, lägre straff i en domstol eller nästan vad som helst.

Tumregel 1

  • Lita inte på det som en person tjänar något på att säga!

Men i vissa fall kan en person ändå vara trovärdig, trots att hen är sprängfylld med åsikter:

“Jag älskar dig!”

Tumregel 2

  • Om två källor med motstående åsikter är överens om något, så kan du lita på det!

I den klassiska källkritiken kallas detta kriterium för “tendens”. Jag tycker dock att det är bättre att kalla det för “Åsikter”, eftersom det tydligare berättar vad det handlar om.

Öva på Vem tjänar på det?

Pröva själv – Källkritik – Övning 5

Pröva själv – Källkritik – Övning 6

Karta över Källkritik

  • Du kan läsa mer om fakta, åsikter och tolkningar här!