Författare

Embed from Getty Images

Att identifiera författaren handlar om att se vad som finns bakom ytan.

Du behöver veta vilka kunskaper och åsikter författaren har. Med hjälp av dem kan du få en uppfattning om dels hens professionella och kulturella kunskaper, dels hens åsikter och dels hens vilja att behålla sitt anseende.

Det du gör är helt enkelt att läsa på om författarens bakgrund. Vad har hen gjort tidigare i livet? Vad arbetar hen med? Vilka föreningar och grupper på sociala medier är eller har författaren varit med i? Detta brukar ofta ge en ganska god bild av vad du kan förvänta dig av författaren.

Det är inte namnet, personnumret eller ens de olika grupperna som är intressanta – utan tidigare kunskaper och åsikter.

Tidigare kunskaper

Författarens tidigare kunskaper hjälper dig att förstå hur författaren tolkar händelsen. Förstår författaren vad hen pratar om? Mer tidigare kunskap är bättre, eftersom det gör författarens tolkningar trovärdigare.

Om du lyssnar på en politisk debatt och vill förstå vad politikerna säger, så bör du lyssna på experterna – i det här fallet de politiska kommentatorerna – och höra hur de tolkar budskapen. De har mycket kunskap om det politiska landskapet. De vet vilka frågor som är “inne” eller “ute”, vad olika politiker eller politiska partier tycker om varandra, vilka de ideologiska skillnaderna är i olika frågor och så vidare. Dessa kommentatorer gör sannolikt bättre tolkningar än du, eftersom de förstår politiken. Att du sedan kanske inte håller med är en annan sak …

Embed from Getty Images

Ju mer kunskaper, desto bättre.

Åsikter

Har författaren åsikter för eller emot det hen pratar om? Om författaren har åsikter så finns det värderingar. Ju starkare åsikter, desto sämre trovärdighet.

Embed from Getty Images

Det är bra att människor uttrycker sina åsikter i en demokrati, men det är inte alla åsikter som du ska lita på.

Och om författaren är sponsrad, det vill säga att någon har betalat hen (med pengar eller annat), för att säga det hen säger, så räknas det som att författaren har åsikter.

Det är därför problematiskt att kommersiella aktörer bedriver forskning. Ta till exempel forskning om lärstilar – det vill säga att människor har en viss lärstil: Vanligen auditiv (hörsel), visuell (syn) eller taktil (känsel).

En stor andel av denna forskning är utförd av personer som brukar tjäna pengar på sin “forskning”. De kanske säljer kurser, föreläsningar eller böcker och använder forskningen för att bevisa att det är effektivt. Det är inget fel i sig med att tjäna pengar på sin forskning, men om någon forskar inom det område där hen tjänar pengar, så får vi ett trovärdighetsproblem. Dessa forskare kan därför knappast kallas för neutrala och borde avhålla sig från sådan forskning. Jag själv bör till exempel inte forska om mina egna tankeredskap.

Dessutom vet vi idag att lärstilarna är en pedagogisk myt som inte håller för vetenskaplig granskning.

Anseende

Författarens anseende handlar om att hens anseende skulle skadas om det visade sig att hens påståenden är felaktiga. Ingen seriös journalist, forskare eller nyhetsredaktion vill publicera felaktigheter, eftersom ju fler felaktigheter de publicerar desto lägre trovärdighet får de från andra – kolleger eller allmänheten.

Embed from Getty Images

Det här anseendet vill du inte förlora genom att ljuga.

Därför har den som inte har något anseende att förlora mindre trovärdighet i den aktuella frågan. Men den som är mån om sitt anseende kommer att anstränga sig för att vara korrekt.

Använd inte OM!

Ett mycket vanligt misstag som görs är att använda OM-länken, där sajten och eventuellt författaren presenteras. Ingen presentation är neutral! En fulsajt kommer att ljuga, medan en finsajt kommer att framställa sig så bra som möjligt utan att ljuga. Att kolla OM-länken är lika klokt som att fråga en 6-årig flicka hur snabb hon är: “Snabbast i hela världen!”

Följande Tiktok kanske kan få illustrera problemen med självpresentationer:

Självpresentationer gör att det kommer att finnas åsikter i presentationen. Och alla åsikter är problematiska för trovärdigheten.

Det är egentligen inte konstigt att många gör detta misstag, eftersom det brukar läras ut i hjälpmedel till informationssökning. Men gör istället så här, som proffsen gör:

  • Öppna en ny flik och ta reda på mer om sajten med hjälp av andra, trovärdiga sajter.

Faktagranskare lär sig nämligen mest om sajten genom att lämna den, har det visat sig. I vetenskapliga studier om informationssökning visade det sig att professionella faktagranskare ibland bara stannade på en sajt i några sekunder innan hen kollade upp sajten hos en extern, trovärdig sajt.

Embed from Getty Images

Granska uppgifterna noga!

Tumregel

  • Du vill ha en osponsrad, neutral expert vars anseende skadas om påståendet är felaktigt.

Öva på att identifiera författaren

Pröva själv – Källkritik – Övning 11

Karta över Källkritik