Trovärdighet

Trovärdighet handlar om ifall du kan lita på det du läser. Det är en genväg till sanningen.

Om det är sanningen som du är ute efter så får du istället vända dig till vetenskapen!

Det finns i grunden två sätt att avgöra trovärdigheten hos påståendena i träffarna, dels kan du själv vara källkritisk mot det du läser, dels kan du använda dig av källtillit, det vill säga att du använder källor som har hög trovärdighet.

Källtilliten är en genväg, för att du ska slippa att själv läsa källkritiskt, eftersom den källkritiska analysen kan ta tid. Vissa källor är mycket bra, som till exempel uppslagsverk (som NE). Seriösa nyhetsmedier har bra trovärdighet, eftersom de är förhandsgranskade, det vill säga en professionell journalist har gjort det källkritiska arbetet åt dig redan. Andra sajter, som Wikipedia, är problematiska, eftersom vem som helst kan skriva vad som helst.

Vanliga misstag! Och hur du löser dem …

När elever ska göra trovärdighetsbedömningar av sajter finns det några saker som de brukar göra som är problematiska:

Leta inte efter många referenser – leta efter bra

En ganska vanlig tumregel bland elever är att kolla hur många referenser sidan har. Och det är bra att kolla efter referenser, men antalet är inte viktigt. Det är mycket viktigare att det är bra referenser. Det är till exempel bättre med en referens till NE än hundra till diverse okända bloggar.

Embed from Getty Images

Bra referenser är bra!

Neutrala faktapåståenden är bäst, men ibland går även värdepåståenden att använda

Det är en bra inställning att leta efter faktapåståenden, men då måste de vara neutrala. Ibland missar man viktig information om man vägrar att befatta sig med värderande påståenden. Proffs kan använda sig av åsikter med försiktighet.

Det är enkelt att vara svart-vit: Faktapåståenden är bra! Åsikter är dåliga. Och det kan vara bra i början, när du börjar med källkritik. Men alla åsikter behöver nämligen inte vara dåliga för trovärdigheten. Om någon uttalar sig positivt om ett visst fotbollslag i ett inlägg om politik – och du är ute efter fakta om politiken – så spelar dessa åsikter ingen roll för trovärdigheten.

Embed from Getty Images

Källkritiken är sällan svart-vit …

Embed from Getty Images

… utan för det mesta betydligt mer nyanserad.

Nyare är bättre … för det mesta

Många elever har blivit upplärda med att den senaste informationen är den bästa. Det är också en bra grundregel för nybörjaren. Men beroende på situation spelar åldern olika roll. Inom historisk forskning så kan hundra år gammal forskning vara kvalitativ och användbar.

Att förkasta den tryckta upplagan av ett modernt uppslagsverk bara för att det är tio år gammalt är inte någon bra strategi. Däremot är knappast en tio år gammal artikel om den senaste cancerforskningen värd att läsa.

Frågan handlar i grunden om hur bra informationen är.

Embed from Getty Images

Vad spelar det för roll hur ny telefonen är om numret till den där tjejen ändå finns på den gamla telefonen?

Hur snygg eller enkel en sajt är spelar ingen roll

Att bedöma trovärdigheten utifrån hur snygg en sajt är eller hur enkel den är att använda är ingen bra idé. Det säger inget om sajtens trovärdighet.

Sajter med goda avsikter behöver inte vara bra

Det är inte ovanligt att elever bedömer trovärdigheten utifrån vad de tycker om sajten i allmänhet, till exempel att Greenpeace skulle vara mer trovärdighet eftersom de har goda åsikter.

Embed from Getty Images

Greenpeace må ha goda avsikter, men de har också en agenda …

Detta är en gråzon. Jag skulle nog också bedöma det som till exempel Amnesty kritiserar en diktatur för som mer trovärdigt, än det som diktaturen skriver för att försvara sig. Men det beror inte på Amnestys goda avsikter utan dels på att Amnesty har sitt anseende att förlora om organisationen börjar ljuga, dels på att diktaturen har ännu mer att tjäna på att ljuga.

Men kom ihåg att alla åsikter – även “goda” – kan vara problematiska för trovärdigheten.

De som luras vet hur man gör

Den sista punkten, som i alla fall proffsen känner till, är att sajter som på något sätt vill bedra eller manipulera vet hur de ska göra. De som gjort sajten har också läst alla listor på vad man som läsare ska dubbelkolla, för att avgöra om sajten är trovärdig. Och de ser till att klara sådana kontroller!

Karta över Informationssökning

  • Du kan läsa mer om källkritik här!
  • Läs mer om Källtillit som en del av Källkritik!
  • Du kan läsa mer om vetenskapsteori här!