Användbarhet

Det sista steget i informationssökningen är att avgöra användbarheten av det som du hittat när du sökte. Väldigt förenklat kan man beskriva användbarheten som en ekvation:

Relevans x Trovärdighet = Användbarhet

Denna ekvation ska förstås på följande sätt. Ju högre relevans och trovärdighet som dina träffar har, desto bättre. Men även om du har extremt hög relevans eller makalöst bra trovärdighet, så hjälper det inte om den andra variabeln är noll.

Säg att du söker efter information om när Gustav Vasa dog:

Du hittar en sida som är ett påstått ögonvittne till händelsen och som säger att han dog 1921. Relevansen är 100 %, men trovärdigheten är noll, eftersom Gustav Vasa levde på 1500-talet. Då blir användbarheten också noll.

Du hittar en sida som säger att Gustav III dog 1792, ihjälskjuten på en maskerad. Du kan dessutom hitta många fler seriösa sidor, till exempel NE, som bekräftar detta. Trovärdigheten är 100 %. Men din fråga handlade ju inte om Gustav III utan om Gustav Vasa – så relevansen är noll. Och då är också användbarheten noll.

Men om du bara sökte efter “kung”, så kanske du fick en träff på kungspingvinen – här med prinspingvinen.

Dessutom är det så att användbarheten är sällan 100 % eller noll. Här gör elever ibland felet att de bedömer användbarheten som antingen användbar eller inte alls. Proffsen däremot bedömer användbarheten vanligen på en graderad skala från mindre till mer användbar.

Karta över Informationssökning