Så skapas kunskap

Pröva själv – Fakta, åsikter och tolkningar – Övning 1

Tolkningar är ganska knepiga, eftersom olika personer kan tolka en och samma händelse på olika sätt, som följande Tiktok visar:

Nu ska jag visa dig hur detta begrepp hänger ihop med de andra begreppen: fakta, faktapåstående och värdepåstående.

Fakta

Vi börjar med att någonting händer, en händelse. Det kan vara praktiskt taget vad som helst, till exempel att en bil kör mot rött ljus. Det är fakta, det är ju det som faktiskt hände.

Tolkningar

Någon observerar händelsen och blir därmed ett ögonvittne till händelsen. Denna person måste göra en tolkning av händelsen. Du har säkert redan upplevt att dina ögon kan lura dig när du observerar något.

Hur lätt är det att lura just dina ögon?

Pröva själv – Fakta, åsikter och tolkningar – Övning 2

Du måste tolka det du ser och det tror jag inte går att göra helt neutralt eller objektivt, eftersom du har massor av erfarenheter och tidigare kunskaper. Jag tror inte att det går att se “rena” eller “nakna” fakta. Det du gör är att du tolkar dina observationer och olika personer gör detta på olika sätt. Ett rimligt minimikrav för att det finns rena fakta torde vara att alla människor kan enas om samma tolkning. Går det?

Olika människor kan dra olika slutsatser (tolkningar, sensmoraler) av en och samma berättelse.

I följande Youtube-klipp (1 min) berättar Ricky Gervais för oss hur vi kan dra några olika slutsatser av samma saga.

Faktapåståenden och värdepåståenden

Nu vill ögonvittnet berätta om detta för andra. Här spelar det ingen roll för oss om det är en muntlig berättelse eller om hen skriver ner det.

Det personen gör då är att komma med ett faktapåstående om händelsen. Kanske lägger hen också in sina åsikter i sin utsaga.

Faktapåståenden kan ju, som vi sett, vara sanna eller falska. Den här personen har kanske tolkat händelsen fel, så att om hen säger att den blå bilen körde mot rött så stämmer inte det.

Om hen använder sig av värdepåståenden, så kommer det att påverka trovärdigheten hos texten.

Just åsikter går rimligen inte att se utan allt sådant ligger hos betraktaren. Även om du ser något hemskt – säg mobbing – så ser du inte några åsikter. Du kanske ser två barn som slår ett ensamt barn. Men det är dina egna åsikter som avgör om det är hemskt eller inte.

Embed from Getty Images

Kanske kan man sammanfatta det på följande sätt: Det är inte ögonen som ser utan människor.

Om ögonvittnet berättar om sina iakttagelser för polisen kanske det skrevs ner i ett förhörsprotokoll.

Polisen behöver då tolka vad ögonvittnet säger. Sedan skriver polisen ner vad som hände i ett förhörsprotokoll. Det kommer då att innehålla faktapåståenden om bilen och rödkörningen. Förhoppningsvis lägger inte polisen in sina egna åsikter in detta förhörsprotokoll.

Därefter läser kanske en journalist förhörsprotokollet och inser att det går att skriva en nyhetsartikel om det. Journalisten tolkar texten och skriver sedan ihop en spännande text om händelsen med bilen som körde mot rött. Även om journalister inte ska ha med sina åsikter i en nyhetsartikel, så kanske det smyger in sig ett och annat värdepåstående ändå mellan faktapåståendena.

Om texten inte är en nyhetsartikel utan istället en ledare, så är åsikter och medföljande värdepåståenden mycket vanligare, eftersom sådana texter ska påverka människor som läser tidningen.

Ett problem med den slutgiltiga texten är att den inte bara är en tolkning av händelsen utan en tolkning av två tidigare tolkningar. Hur mycket har förändrats av dessa tre tolkningar? Eftersom alla kan göra olika tolkningar, blir i alla fall jag lite nyfiken på hur mycket som har ändrats mellan rödkörningen och nyhetsartikeln.

Följande Tiktok illustrerar hur tolkningar av tolkningar kan gå fel:

Karta över Fakta, åsikter och tolkningar