Fakta eller åsikt?

Jag vill börja med att ta upp något som du borde känna till från grundskolan, nämligen skillnaden mellan fakta och åsikter.

Du har säkert fått lära dig att fakta är något som är sant eller falskt medan en åsikt är något som man bara tycker och därför inte kan vara sant eller falskt. Det ligger mycket i detta enkla tankeredskap.

Fakta

Fakta är hur världen faktiskt är, det vill säga sanningen. Det är fråga om sanning om någon säger att det står en rosa elefant i din trädgård samtidigt som elefanten faktiskt står där. Om den inte står där så är det osant. Detta kallas för korrespondensteorin för sanning. Det du hävdar ska alltså stämma överens med verkligheten för att det ska vara en sanning. Ingenting konstigt med det.

Embed from Getty Images

Men i de allra flesta fall så möter du inte fakta när du läser något eller lyssnar på någon. Du möter däremot faktapåståenden. Och sådana kan vara sanna eller falska. Jag tycker att det är bättre att kalla dem för faktapåståenden, eftersom de därmed berättar hur du bör förhålla dig till dem – nämligen lagom skeptiskt.

Faktapåståenden är, brukar jag säga, principiellt bevisbara. Det innebär att de har ett svar på frågan om de är sanna eller falska, men att du kanske inte kan avgöra det. Det kanske inte någon människa kan. Ta följande faktapåståenden om den stora pestepidemin, Digerdöden, under medeltiden:

”Digerdöden dödade en tredjedel av Europas befolkning under 1300-talet.”

Embed from Getty Images

Digerdöden i Florens under 1300-talet.

Är det sant? Det är faktiskt omöjligt att veta. För det första vet vi inte hur många människor som levde i Europa på 1300-talet. För det andra vi vet inte heller hur många människor som dog, eftersom det inte finns några pålitliga källor som kan styrka påståendet.

Men det finns ett korrekt eller sant svar på frågan om hur många som dog. Det är detta som jag menar med ”principiellt bevisbart” – det skulle i princip gå att avgöra hur många som dog om vi bara hade källor som kunde hjälpa oss.

“Alternativa fakta”

Per definition kan “alternativa fakta” inte existera. Fakta är sanningen – punkt slut! Det som däremot kan finnas är alternativa tolkningar som skapar andra faktapåståenden.

Åsikter

En åsikt är alltså något som du tycker. Till exempel:

”Den där tavlan är fin!”

Embed from Getty Images

Le Matador av Pablo Picasso

Det är ett värdepåstående, eftersom personen uttalar sig positivt (eller negativt) om något, i det här fallet en tavla. Men till skillnad från faktapåståenden (som är påståenden om världen), så är värdepåståenden påståenden om världen med åsikter.

Påståendet kan rimligen vara varken sant eller falskt. Hur ska vi avgöra det? Som du ju vet så kan en annan person tycka raka motsatsen, nämligen att tavlan är ful. Och en tredje kanske tycker att den är varken fin eller ful utan intressant.

Att en person tycker att en tavla är fin kan dock vara sant, men det handlar ju då om att personen har vissa åsikter, inte om att tavlan är fin eller inte.

Embed from Getty Images

Hur fint tror du pappan tycker att konstverket är?

Det finns till och med åsikter om åsikter:

“Alla har rätt till sina egna åsikter!”

Och ett påstående kan innehålla både faktapåståenden och värdepåståenden samtidigt:

Det här är en utmärkt debattartikel!

Denna mening är alltså både ett faktapåstående och ett värdepåstående: Texten som hen läst är en debattartikel (faktapåstående) och den är utmärkt (värdepåstående).

Varför är det viktigt att skilja på fakta och åsikter?

Nu kan du ju förstås undra varför det spelar någon roll att skilja på dessa fakta- och värdepåståenden. Svaret är att det är förstås viktigt att veta om det överhuvudtaget går att avgöra om ett påstående är sant eller falskt.

Om det inte går, så är det ju meningslöst att ens försöka. Det gamla latinska ordspråket “De gustibus non est disputandum [om tycke och smak ska man inte diskutera]” tar fasta på just detta.

Embed from Getty Images

Vilken smakar bäst?

Men om det är ett faktapåstående, så är det principiellt möjligt att avgöra om det är sant. En genväg är att använda källkritiken för att avgöra hur trovärdigt påståendet är. Men för att på allvar avgöra sanningshalten, så måste vi fråga vetenskapen.

Karta över Fakta, åsikter och tolkningar