Osäkerhetsmarkörer

Det är vanligt att författare använder så kallade osäkerhetsmarkörer i en text och dessa måste du ha koll på, särskilt om det är en vetenskaplig text du läser.

Jag själv brukar ha som utgångspunkt när det gäller alltför träffsäkra historiska citat (av Jesus, Martin Luther, Ludvig XIV, Hitler, Churchill och många andra) att skriva att det ”hävdas” att de sagt det påstådda citatet. I många fall är det nämligen efterhandskonstruktioner.

Det påstås (!) att den antike matematikern Arkimedes blev så överväldigad när han kommit på sitt livs viktigaste idé, Arkimedes princip, att han sprang omkring naken i staden och skrek:

Heureka!

Det betyder ‘jag har funnit det’.

Embed from Getty Images

En upprymd Arkimedes.

Riktigt så känslosamma blir sällan dagens forskare. Jag har i alla fall aldrig stött på någon streakande forskare som sprungit naken genom universitetets lokaler skrikande på grekiska vid mitt eget alma mater, Stockholms universitet. Varför inte? Jo, upptäckten måste först prövas av andra forskare genom fler experiment. Så dagens objektiva och försiktiga forskare skulle nog begränsa sig till:

Ett möjligt heureka.

Embed from Getty Images

Kanske spelar också åldern in för forskarens möjligheter att springa omkring i dagens forskarsamhälle …

Observera att osäkerhetsmarkörerna inte har att göra med vaghet! Tvärtom, de handlar om att göra uttrycket mer precist, så att faktapåståendet motsvarar sakförhållandena. Det handlar om att uppnå precision. Detta är särskilt viktigt i forskning. Ibland går det så långt att forskare låter betydligt osäkrare än till exempel politiker som uttalar sig om samma sak – trots eller snarare på grund av att de vet mer.

Karta över Det akademiska språket