Skriftspråkliga ord

Det är skillnad på talspråk och skriftspråk: Skriv inte som du talar!

Det förekommer några ordformer som används i talspråket, men som sticker ut för mycket i skriftspråk. Det är förstås inte så att den som läser inte förstår vad du skriver, men många anser att det är ett slarvigt språk, till exempel lärare och arbetsgivare, som du kanske vill göra ett gott intryck på.

Pronomen

Skriv mig och inte mej! Gör förstås samma sak med dig och sig också. Detta handlar bara om stavning.

Skriv inte våran eller eran! Det heter vår och er. Ingenting annat. Även detta är en stavningsfråga.

Skilj på de och dem! Skriv inte dom! Skillnaden mellan dessa två ord är om de är subjekt (de) eller objekt (dem).

De såg oss!

Vi såg dem!

En enkel tumregel är att byta ut de till jag och dem till mig för att avgöra vilken form du ska använda. Det funkar i många, men inte alla, situationer och de flesta har en god känsla för vilken av dessa former (jag och mig) som är den korrekta. Om du inte vet och måste chansa, så bör du satsa på de, eftersom den formen är mycket vanligare.

Embed from Getty Images

Kortformer

Skriv ut ord som någon, sedan och sådan. Använd inte kortformerna: nån, sen och sån!

Klassiska problem

Ett par klassiker (som jag fick lära mig i högstadiet):

Heter det före eller innan matchen? Det heter före matchen, eftersom före är en preposition och hör till substantivet match: “Han kom hem till oss före matchen.” Innan är en subjunktion som kopplar ihop satser: “Han kom hem till oss innan matchen började.” Det här felet är ingen stor sak och det är ofta accepterat att göra det.

Jag är längre än du … eller dig? Denna fråga har diskuterats länge. Det är vanligare att “längre än du” används i skriftspråk och “längre än dig” i talspråk än tvärtom. Men idag får båda varianterna anses vara acceptabla.

Embed from Getty Images

Skriftspråkliga stavningar

Det finns ett antal ordformer som kan låta aningen ålderdomliga. Jag tycker att man i alla fall kan fundera över vilken form som ska användas. Till exempel följande ord har två olika former där den längre uppfattas som mer skriftspråklig än den kortare.

  • Iaktta – Iakttaga
  • Dra – Draga
  • Ska – Skall
  • Sa – Sade
  • Ge – Giva

Särskrivningar

Särskrivningar kan ibland bli roliga. De ställer sällan till med några stora problem, men det ser lite slarvigt ut i en vetenskaplig text. Här är mina favoriter:

Fryst kyckling lever.

Ring på klockan så kommer vår kassa personal.

Spräng arbetare.

Sjuk resa.

Full matade krabbor.

Skum kanin med ananassmak.

Embed from Getty Images

En extrem variant av särskrivningen är följande, för att citera musikgruppen Euskefeurat:

Förut var man solidarisk.

Nu ska man vara solid och arisk.

Karta över Det akademiska språket