Självtest – Konsten att lära – Begrepp – Flerval – 5 slumpvisa frågor åt gången

Välj det alternativ som bästa förklarar begreppet!

Uppvärmning

Om du ser till att använda dina kunskaper i förväg, så kommer du att tänka snabbare, det vill säga effektivare.

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Du minns det första och sista bäst i en uppräkning eller genomgång och det som är i mitten kommer du ihåg sämst, eftersom arbetsminnet är minst belastat i början och slutet.

Utspritt lärande

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

Du bearbetar dina kunskaper på olika sätt.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Prokrastinering

Man skjuter saker som man borde göra framåt i tiden.

När arbetsminnet fylls med så mycket information att det inte kan hantera all information. Resultatet kan då bli att man tappar bort all information från arbetsminnet och inte minns något av det.

Exempel: Du sitter och räknar ut 78x14 i huvudet samtidigt som någon frågar dig samtidigt som din mobiltelefon plingar till (och du väntar dig ett viktigt meddelande).

Exempel: Du borde plugga till genomgången i övermorgon, men bestämmer dig för att göra det imorgon istället, eftersom det är något viktigt Youtube-klipp du bara måste se. Eller om det var två klipp …

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Minne

Att du kan plocka fram något från långtidsminnet.

Det som finns lagrat i ditt långtidsminne.

När du kopplar ihop dina nya kunskaper med dina tidigare.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Överbelastning

Exempel: Du sitter och räknar ut 78x14 i huvudet samtidigt som någon frågar dig samtidigt som din mobiltelefon plingar till (och du väntar dig ett viktigt meddelande).

Man skjuter saker som man borde göra framåt i tiden.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Assimilation

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Du förändrar din kunskapsstruktur eftersom din nya kunskap inte passar in i den som du redan har.

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Eftersom hjärnan vill förstå en händelse så letar den aktivt efter pusselbitar som gör händelsen begriplig, även om dessa pusselbitar inte finns.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Begreppskopplingar

Relationer som visar hur ord hör ihop.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Du minns det första och sista bäst i en uppräkning eller genomgång och det som är i mitten kommer du ihåg sämst, eftersom arbetsminnet är minst belastat i början och slutet.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Bildminne

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Proveffekten

Om du bearbetar dina kunskaper genom att testa dig själv, så lär du dig mycket.

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

Varierat lärande

Du bearbetar dina kunskaper på olika sätt.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Känslor

Ju starkare du upplever något, desto bättre minne.

Om något inte motsvarar dina förväntningar, så minns du det bättre.

Vissa begrepp är kopplade till åsikter och känslor.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Rekonstruktivt minne

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Flera minnen

Ju fler olika ”platser” du använder för att lagra ett minne, desto bättre.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Repetition

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Du bearbetar dina kunskaper på olika sätt.

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Scheman

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Relationer som visar hur ord hör ihop.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Vissa begrepp är kopplade till åsikter och känslor.

Med träning så kommer du att göra ditt handlande och tänkande självgående. Det gör att arbetsminnet belastas mindre, men gör dig mer sårbar eftersom ditt kritiska tänkande minskar.

Långtidsminne

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Arbetsminne

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Tidigare kunskap

Det som finns lagrat i ditt långtidsminne.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Begrepp

Ord som fungerar som byggstenar för tänkandet.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

När du kopplar ihop dina nya kunskaper med dina tidigare.

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Konstigheter

Om något inte motsvarar dina förväntningar, så minns du det bättre.

Du bearbetar dina kunskaper på olika sätt.

När du kopplar ihop dina nya kunskaper med dina tidigare.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Hjärnan fyller i luckor

Eftersom hjärnan tycker om helheter så skapar den helheter även om delar saknas i det den ser, läser eller hör.

Eftersom hjärnan vill förstå en händelse så letar den aktivt efter pusselbitar som gör händelsen begriplig, även om dessa pusselbitar inte finns.

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Du förändrar din kunskapsstruktur eftersom din nya kunskap inte passar in i den som du redan har.

Framplockning

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Om du bearbetar dina kunskaper genom att testa dig själv, så lär du dig mycket.

När du kopplar ihop dina nya kunskaper med dina tidigare.

Semantik

Har med betydelse eller mening att göra.

Ord som fungerar som byggstenar för tänkandet.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Relationer som visar hur ord hör ihop.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Ackommodation

Du förändrar din kunskapsstruktur eftersom din nya kunskap inte passar in i den som du redan har.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Eftersom hjärnan tycker om helheter så skapar den helheter även om delar saknas i det den ser, läser eller hör.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Flera sinnen

Du minns bättre om du använder både syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Vissa begrepp är kopplade till åsikter och känslor.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Värdeladdning

Vissa begrepp är kopplade till åsikter och känslor.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Relationer som visar hur ord hör ihop.

Ord som fungerar som byggstenar för tänkandet.

Struktur

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Du förändrar din kunskapsstruktur eftersom din nya kunskap inte passar in i den som du redan har.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Eftersom hjärnan vill förstå en händelse så letar den aktivt efter pusselbitar som gör händelsen begriplig, även om dessa pusselbitar inte finns.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Hjärnan vill ha mening

Eftersom hjärnan vill förstå en händelse så letar den aktivt efter pusselbitar som gör händelsen begriplig, även om dessa pusselbitar inte finns.

Du förändrar din kunskapsstruktur eftersom din nya kunskap inte passar in i den som du redan har.

Du integrerar ny kunskap till den kunskapsstruktur som du redan har.

Hjärnan tycker om att organisera kunskaperna för att göra ditt tänkande effektivare.

Eftersom hjärnan tycker om helheter så skapar den helheter även om delar saknas i det den ser, läser eller hör.

Betydelseminne

Det minne som handlar om semantik det vill säga ordboksdefinitioner.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Den ”plats” i hjärnan där dina minnen, erfarenheter och kunskaper lagras permanent.

Den ”plats” i hjärnan där du har den information som du tänker på. Detta minne har en mycket begränsad kapacitet.

Minnet riskerar att förändras varje gång vi plockar fram det.

Automatisering

Med träning så kommer du att göra ditt handlande och tänkande självgående. Det gör att arbetsminnet belastas mindre, men gör dig mer sårbar eftersom ditt kritiska tänkande minskar.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Om du ser till att använda dina kunskaper i förväg, så kommer du att tänka snabbare, det vill säga effektivare.

Associationer

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Relationer som visar hur ord hör ihop.

En struktur som organiserar och kopplar ihop begreppen i ditt långtidsminne.

Vissa begrepp är kopplade till åsikter och känslor.

Det minne som gör att du kan gå tillbaka och ”se” för din inre syn vad hände eller hur en viss plats ser ut.

Seriepositionseffekten

Du minns det första och sista bäst i en uppräkning eller genomgång och det som är i mitten kommer du ihåg sämst, eftersom arbetsminnet är minst belastat i början och slutet

Med träning så kommer du att göra ditt handlande och tänkande självgående. Det gör att arbetsminnet belastas mindre, men gör dig mer sårbar eftersom ditt kritiska tänkande minskar.

Relationer som kopplar ihop begrepp mer eller mindre slumpmässigt.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Om du bearbetar dina kunskaper genom att testa dig själv, så lär du dig mycket.

Bearbetning

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Om du gör samma sak om och om igen. Att göra det på ett varierat sätt är bra, men att göra på samma sätt varje gång leder till mindre lärande.

Du bearbetar dina kunskaper på olika sätt.

Om du lär dig vid olika tillfällen, så lär du dig snabbare.

När du ser till att de minnena du har i långtidsminnet hamnar i arbetsminnet.

Förståelse

När du kopplar ihop dina nya kunskaper med dina tidigare.

Det som finns lagrat i ditt långtidsminne.

Du använder kunskaperna som du har i långtidsminnet.

Relationer som visar hur ord hör ihop.